Kvalmig måndag

Go kväll…

Sitter I soffan & klockan visar 20.40…. Å jag är klar med dagens måsten.
Har tagit en PW efter jobbet (+gått ToR jobbet idag), så mina 12000 steg om dagen är gjorda:

Riktigt skönt… även om det varit väldigt kvalmigt i luften idag. Böt om & gav mig ut innan middagen för att hinna innan regnet som väderflickorna hotat med hela dagen… & jag hann. För nu har jag t o m ätit middag, kirrat morgondagens matlåda, duschat, vattnat blommorna, dragit igång både tvättmaskin & diskmaskin utan att det börja regna. 🙂

Lupiner från kvällens PW

I helgen var det mys; lördagen spenderade jag på klassiskt svenskt sommarvis – i skärgården. Vi skulle fira fina Åsa som fyller 30 om en månad… Å det var en överraskningsfest!
Så det har varit mycket tissel & tassel de sista veckorna, men så i lördags var det äntligen dax. Jag träffade Fredrik & Linda vid Slussen för att sedan ta Värmdö-bussarna ut mot Boda Brygga, där vi blev upphämtade av födelsdagsbarnets svärfar. Vi ställde i ordning det sista i den lilla viken där vi skulle vara & samlades sedan på en klippa med utsikt över vattnet, så vi alla kunde se Åsa när hon kom. Det blev precis den överraskning som hennes Charlie önskat. Jag, Lena & Patrik lämnade ungdomarna lite tidigare, då Lena & Patrik skulle i väg på 50 års uppvaktning… & jag som inte är pigg, passade på att lifta till Gullmarsplan för att inte överanstränga mig.
Ingen risk… kl 20.30 sussade fröken sött i sin säng.

Söndagen var trögstartad… RIKTIGT trögstartad. Det enda som stod på agendan var att damma, dammsuga & torka alla golven här hemma… men jag sköt det framför mig mest hela dagen… låg i soffan & lökade istället.
Å vid kl 13, ringde det på dörren & utanför stod Robin & Theo. De skulle möta upp Belinda hos mina föräldrar för att lämna tillbaka deras bil, som Robin haft medan de var på kryssning. Så Robin undrade om jag ville följa med & ta en fika…. absolut! Så på med shorts & linne.

Det blev ett par timmar i solen hos mamma & pappa innan jag vände hemåt & tog tag i mitt hem. Det var såååå skönt att gå & lägga sig igår & veta att det som legat över mig i flera dagar äntligen var överstökat.

Nu blir det ett glas vatten, lite virkning & så några bigarråer till Biggest Loser. Sen natti natti.

Kram på er.

 

Flippad dag med magisk himmel.

Go kväll…

Sorry för sent inlägg… men det har varit en totalt ”flippad” dag. Absolut inte på något negativt sätt. Men jag har gjort saker på jobbet idag som inte hör till vanligheterna, men som är fruktansvärt utvecklande & roligt.
Det krävde full fokus & en snabbtänkt hjärna vilket gjorde att jag var rätt mosig i huvudet efteråt.

Eftersom jag dessutom var lite segstartad imorse, så jobbade jag lite längre idag. Det gjorde min eftermiddag en aningens kortare. Men efter att ha vilat i soffan i 30 minuter efter att jag kommit hem från jobbet, begav jag mig iväg på en PW.
Jag hade ca 4300 steg innan jag begav mig ut… & målet är ju 11000 steg om dagen. Men vilken härlig PW jag fick.

Med först en hockeypodd i öronen en timme, så kom jag ner till bryggan & fick se denna fantastiskt rosa himmel över Mälaren.

Med förvånansvärt  bra driv i stegen, så traskade jag ihop nästan 8 km. HEJJA MIG!

Riktigt skönt var det, även om klockan var nästan halv 8 när jag kom hem. Lite sent för att börja laga mat, så jag har käkat en banan & en yoghurtkvarg + en näve cashewnötter. Näää inte optimalt. Men bättre än ingenting tänker jag & i övrigt har jag faktiskt haft en bra matdag.

Nu har jag förberett morgondagens frukost; kaffebryggaren är laddad & drar igång strax innan kl 6 imorgon bitti. Dessutom har jag blandat ihop frukostsmoothien; naturell yoghurt 0,5%, 100 gr frysta hallon & ½ banan. Imorgon tillsätter jag ½ dl fiberhavregryn & vips har jag en näringsriktig frukost som jag står mig på under förmiddagen.

Nu skall jag duscha & sen krypa i säng…

Suss gott med er.

Promenad med pepp-poddar i öronen…

Det blev en härlig promenad i eftermiddags… å faktiskt hade jag lite mer klipp i stegen idag än igår. Så nu sitter jag här & har lite känningar i baksidan av låren… 🙂
Som vanligt, så drog Mälarpromenaden…. så jag gick ner & promenerade utmed den idag åxå. Jag får lixom inte nog…. det är något med vattnet, som ger mig lugn & som får mig att känna harmoni.

Å vem tackar nej till ovan lixom… dessutom lyssnade jag på inspirerande poddar under promenaden. Först lyssnade jag på ”Självklart” med Mia Törnblom & Christina Stielli. En fantastisk serie poddcast’s om livet. Å just idag lyssnade jag på ett avsnitt som hette: Själv är inte ensam. Den här podden ger mycket tips om hur man tacklar vardagliga saker.

När den var slut så pluggade jag in ”Träna för Hjärnan” – en poddcast av Johan Norén & Rickard Nordstrand. En PT & en föreläsare som får besök av diverse kända personer & pratar träning… & det avsnittet jag lyssnade på idag, där hade de besök av Nisse Ekman. En fd hockeyspelare i Djurgården & San José Sharks bl a.

Å här får jag galet mycket inspiration…. att höra om Nisses pannben när han var aktiv & hur han krigade sig tillbaka från en stroke 2010. Hur han tänker kring svåra utmaningar. Här kan jag lära mig massor.

Det är nästan så jag känner för att ta itu med ”min helvetestrappa” igen, så peppad blev jag av dagens poddar. Min helvetestrappa…. den som ligger efter ett par kilometer in på min runda.. den som jag för 3-4 år sen bestämde mig för att springa uppför 5 ggr, VARJE gång jag passerade den.
Den ser inte mycket ut för världen så här… men när man skall springa upp med 30 kg övervikt… då krävs det en del pannben. Jag är inte där än… men jag ler för mig själv varje gång jag passerar den & tänker;  – Passa dig, snart så ska jag ta itu med dig igen!
Å så kommer det nog att bli… väldigt snart hoppas jag.

Nu slapp helvetestrappan mig idag, men jag traskade ihop över 9 km i alla fall. Riktigt skönt var det.

Nu har jag käkat & duschat. Å det är dax att städa upp alla gamla tapeter jag rivit i Robins rum & sen plocka ner böcker & en hylla från en vägg i Andrés rum. Detta för att målaren kommer förbi imorgon eftermiddag.

Suss gott med er.

Jag gjorde…

Phew… har precis kommit in, efter en 3,6 km promenad. Klurade ett tag på att gå en längre vända… men tänkte att det får vara nog för idag. Om en stund är det mörkt & inte så roligt att traska runt själv.

Men 3,6 km är bättre än ingenting! Å dessutom har jag ju klippt häcken idag… & INTE med den elektriska häcktrimmern… utan med en gammal hederlig häcksax. Så jag kan ju säga att ”småtjejerna” (aka mina tuttar) kommer att vara pigga & uppnosiga i några år till hi hi hi hi. Win win…

Men det blev toppenbra – jag e nöjd

Den är spretig min häck… & väldans gles på sina ställen… Så jag skulle vilja riva den & sätta upp ett staket istället. Men i & med renoveringen inomhus nu, så får det kanske vänta till våren. Det är åxå lite skoj att ha ett utomhusprojekt att ta itu med till våren.

Idag har jag varit kalasduktig på att äta… det känns som om allt som hänt de sista dagarna, eller rättare skrivet allt som INTE hänt de sista dagarna gav mig en välförtjänt spark i baken. För i morse åt jag frukost vid 10 & satte sedan som mål att äta ca var 3e timme. Så vid kl 14 blev det lunch & vid kl 18 åt jag middag. Sååå resultatet blev mat var 4e timme. Helt amaaaazing för att vara jag. Det var länge sen jag hade den kollen på maten… Jag vet ju att jag inte är lika sötsugen om jag äter regelbundet. Nu hoppas jag kunna kopiera dagen idag & göra om det imorgon. Men med en något längre promenad.

Tar med mig från idag: Jag kan om jag vill…. å jäääklars vad jag vill. 

Kram på er.

 

Minsta motståndets lag.

Lördagen börjar gå mot sitt slut vänner…

Å tråkigt nog konstaterar jag att det i ett par dagar varit någon form av ”minsta motståndets lag” här hemma. Igår gjorde jag inte många knop, förutom att ligga i en solstol på altanen i 3 timmar & lyssnade på ljudbok.
Det var i o f s väldigt skönt att få lapa lite sol & inte ha något inplanerat…. men så var det ju detta med promenaderna… Inte ens en liten attans promenad fick jag till. Det gör mig ledsen & besviken på mig själv. Jag kom ju överens med mig själv i mitt förra inlägg att jag skulle ”steppa upp” ett par snäpp, så jag är i fas när det är dax att börja jobba igen.

Äsch, det är bara att ta sig i kragen & göra det som måste göras….
Därför blir det sängen om ca 1 timme… sedan skall jag köra André & Jossan till Arlanda TIDIGT i morgon bitti. Skall hämta dem hemma hos dem kl 03.30, så klockan bör ringa kl 02.30, så jag hinner få en kopp kaffe med mig.

Planen är att inte gå & lägga mig när jag kommer hem… utan äta en stadig frukost & sedan bege mig ut på en PW. Regnar det… ja då skall jag se om mitt fingeravtryck fortfarande funkar på gymet, för då får det bli crosstrainern eller löpbandet istället.

Att det ska va så djäääävla svårt…

Natti natti

Ibland blir det inte som man tänkt sig…

Har precis loggat ut från jobbet & är således fri resterade av denna dag.
Hade dessutom förmånen att få jobba hemifrån idag… det är så skönt! Jag får så himla mycket mer gjort, det är tystare & lugnare här hemma. Å således även lättare att fokusera… 🙂

Igår hade jag tänkt att ta en omvägspromenad hem från jobbet… Ryggan var packad med träningskläder & en lättare lunch (varma koppen) att käka tillsammans med kollegorna innan jag gav mig av hemåt…
Men kl 11.15 ringde Robin & undrade om jag kunde vara hundvakt en stund… å SJÄLVKLART hjälper jag till med det om jag kan. Så jag sköt på promenaden några timmar – i alla fall var det vad jag trodde….

Vad är väl en PW när man får umgås med denna lurv?

När vi kom hem, var pappa här… Det är ju lite passbitar etc som skall upp innan det är helt klart, så han pysslade lite med det. Efter ett par timmar kom Robin & Belinda hem, duschade, käkade lunch & frågade om jag kunde titta till Theo medan de åkte till IKEA. Så vi hängde ett par timmar till.

När ungdomarna kom från IKEA, så käkade vi tillsammans & sen åkte vi ner en snabbis & sade hej till mamma som brutit sin arm & inte är på topp. Hon har dock fått en tid till operation imorgon… så jag hoppas innerligt att hon är piggare efter helgen.

Nu skall dock jag käka lite lunch & sen bege mig ut på en efterlängtad PW!

Kram så länge

 

Söndag är vilodagen…. eller….

Söndag & anar att de flesta försöker krama ur det sista av den lediga tiden med vänner, familj & utan en massa måsten innan det blir måndag & man skall tebax till ekorrhjulet igen. Så åxå hemma hos mig…  jag vaknade tidigt idag. Men eftersom jag inte hade något planerat, så låg jag kvar i sängen alldeles för länge & lyssnade på ljudbok. Det var så skönt, att inte känna stressen över att man MÅSTE ila upp & äta frukost…
Istället blev det en stadig brunch vid kl 11.30

Ägg, bacon, babyspenat, tomat, gurka & vattenmelon på tallriken. I tékoppen är det smoothie & så en kopp kaffe. 

Jag fortsatte lyssna på min ljudbok medan jag lagade & åt min brunch… Just nu lyssnar jag på ”Störst av allt” av Malin Persson Giolito. En rättegångsthriller som handlar om 5 ungdomar & en lärare på Djursholms allmänna gymnasium. Å något som slutar i katastrof & 9 månader senare står 18-åriga Maja inför rätta för mord.
Kan varmt rekommendera den.

 

Hade tänkt ta en låååång PW utmed Mälaren, men precis när jag började med min brunch så öppnade sig himlen & regnet öste ner… Nu fyra timmar senare har det dock slutat regna & t o m spruckit upp… & suget att promenera, som försvann i o m regnet, börjar så sakta sätta in igen. Så jag kanske bara ska byta om & bege mig ut innan latmasken kryper tebax in i min kropp.. 🙂

Gör’t, bara gör’t Pernilla…. OK!

Over ‘n out.

Yeeeiiiiii…. för jag e GRYM!

Halloj vänner,

Hoppas att er tisdag börjat bra!

Det gjorde sannerligen min!!! Ställde mig på vågen i morse & den visade på -1,1 kg!! Vilket betyder att jag på 17 dagar (för att vara exakt) har gått ner 3,6 kg! Vilket betyder att jag har dryga kilot kvar till mitt första delmål – jag ser redan de där färgglada snittblommorna i en vas på vardagsrumsbordet – MÅLBILD!

Så idag är jag en ”HAPPY HAPPY HAPPY GIRL”.

Som på små rosa moln kirrade jag till en tallrik gröt & en kopp kaffe, som fick bli dagens frukost tillsammans med en hockeypodd…

Jag skall fira med att skriva klart detta inlägg & sedan ge mig ut på en PW i solskenet! 🙂

Men innan jag ger mig av måste jag åxå dela med er av veckans affirmation till mig själv:

”Jag är värdefull, oavsett vad andra tycker om mig.”

Å i eftermiddag har jag äntligen fått en tid till min husläkare… han har ju varit borta i 1½ vecka av familjeskäl. Ser fram emot att få träffa honom & se om vi har samma åsikt om att prova att börja jobba en smula igen… återkommer självklart med en uppdatering när jag kommit hem.

Nu på med PW kläder & solglajjor!

C ya’ll later. Peace out…

 

Man ångrar bara det man aldrig gjorde…

Lördagskväll… klockan är strax efter 21 & jag sitter uppflugen i soffan med min vattenflaska & datorn i knät. Jag känner mig en smula urlakad, men tror att det beror på att jag behövt ta Oxascand 3 dagar i rad (dessutom dubbel dos). Något jag aldrig  behövt göra förut!

Pallrade mig ut i eftermiddags & fick nästan en timmes PW i benen, samtidigt som solen smekte mitt ansikte. Jag tog i riktigt ordentligt, där det var barmark & jag hade ordentligt fäste under fötterna… så skönt att få pulshöjningen & höra sitt eget flåsande.
Det var nästan så det fanns lite spring i benen, men vågade inte riktigt prova på det. Men varför vara så feg för? Nu ångrar jag att jag inte provade… fatta vilken endorfinkick det skulle ha vart! Funderar dock på om jag skall ta en PW till IP imorgon… finns fortfarande springet i benen, så kan jag alltid springa ett par intervaller runt löparbanan.

Kastar in  handduken för ikväll med en selfie på någon som ser riktigt butter ut… ha ha ha ha….

Jag får nog öva upp min ”fotogeniska” sida en smula.

 

Go natt på er

Puss & kram Pernilla

Åter i fas efter helvetesveckan

Go lördagskväll allesammans!

Förlåt att jag inte hållit er uppdaterade under veckan…. men veckan som varit har varit bland de värsta jag upplevt tror jag. Å detta utan överdrift. 😦

Ni vet väl att min mage varit helt ur fas ett par månader… & nu börjar det bli dax för alla undersökningar läkaren beställt.  

Det började i måndags, med att jag fick ringa & boka om tiden jag fått för att göra en gastroscopi. Jag hade sedan tidigare tid för en datortomografi på onsdagen den 18e september kl 12. Å tiden för gastroscopin jag fick var samma dag men kl 11:20. Så det var bara till att boka om… istället fick jag tid den 17e kl 09:30. 

Å eftersom jag gjort en ganska jobbig gastroscopi i tonåren, så bad jag att få lugnande & sköterskan sa att jag skulle få det. Det kändes skönt. Men när jag väl kom dit & konsulterade läkaren, så sa han att vi skulle prova utan lugnande…. för det skulle gå så bra. Å jag bara kände hur jag ville rusa ut genom dörren…. tårarna sprutade & jag skakade som ett asplöv där jag satt på britsen. Aldrig har jag önskat att min mamma var med så mycket som då…. 

Sköterskan kom in & berättade att vi snart skulle börja, men såg att jag grät ”lilleskutt-tårar” & frågade hur det var. När jag berättade vad läkaren sa, så gick hon iväg & kom tillbaka efter en stund, med en vagn & satte en kanyl i armen på mig. 

Det lugnande medlet vet jag inte om det hjälpte så mycket…. men undersökningen var över något snabbare än de sagt. Det var jätteskönt! Men hela tröjan & halva håret var nedsmetat i slem som kommit med slangen upp från magen under undersökningen…. vilket kändes sisådär såklart. 😉

Hursom så kom systeryster & hämtade mig & 20 minuter senare var jag på jobbet… kände mig som om jag var överkörd av ett tåg, men anar att det berodde på kombinationen av all nervositet, det lugnande medlet & all gråt. Så jag lyckades prestera en del på jobbet i a f, inte som jag brukar. Men lite är bättre än inte alls…. 

På onsdagen var det bara att ladda om för datortomografin. 1 liter vatten skulle drickas upp på 1 timme, sen in i ”tuben”, få en kanyl i armen & genom den kontrastvätska, så de fick sina bilder… 

Dagen efter ringde min läkare & sa att datortomografin var helt OK, den visade inga förändringar alls & alla organ var superfina. Så när som på en liten cysta på höger äggstock. Men den är inget man behöver åtgärda… 

Däremot, så visade gastroscopin att jag hade en kraftig magkatarr. Så läkaren som gjorde undersökningen skulle skriva ut dubbelt så starka tabletter som min husläkare redan gjort…. Å det är bra, att jag får lite mirakelpiller & snart är mig själv igen. 

Just nu tycker jag att det är lite frustrerande att jag inte orkar ett smack efter jobbet… de 8 timmarna på kontoret tar verkligen ALL must ur mig. Å egentligen orkar jag nog inte en hel arbetsdag heller om jag skall vara ärlig. Men nu är det som det är… å bara medicinen börjat verka, så ska nog orken komma tillbaka åxå. 

Jag har ju kommit överens med Fanny på jobbet att vi skall turas om att få träna ett par mornar & komma in lite senare till kontoret. Min tanke var att börja med det denna vecka, men det sprack ju med undersökningarna. Men nästa vecka ska jag nog träna på tisdags- & torsdagsmorgonen. Skönt om man kan göra det nu när det är lite lågsäsong på jobbet… 🙂

Idag gav jag mig ut på en prommis på dan… det var så fint väder att jag tänkte promenera i normal takt en runda på ca 6 km. Men det var så skönt & jag fotade en del… så när jag kom hem & stängde av min Endomondo hade jag gått 12.8km!! Helt galet. Gissa hur trött jag varit nu ikväll efter den pärsen… 🙂 Men det var värt det. Se nedan för några av korten jag tog. 

Puss & kram 

Pernilla