Tag Archive | PW

Yeeeiiiiii…. för jag e GRYM!

Halloj vänner,

Hoppas att er tisdag börjat bra!

Det gjorde sannerligen min!!! Ställde mig på vågen i morse & den visade på -1,1 kg!! Vilket betyder att jag på 17 dagar (för att vara exakt) har gått ner 3,6 kg! Vilket betyder att jag har dryga kilot kvar till mitt första delmål – jag ser redan de där färgglada snittblommorna i en vas på vardagsrumsbordet – MÅLBILD!

Så idag är jag en ”HAPPY HAPPY HAPPY GIRL”.

Som på små rosa moln kirrade jag till en tallrik gröt & en kopp kaffe, som fick bli dagens frukost tillsammans med en hockeypodd…

Jag skall fira med att skriva klart detta inlägg & sedan ge mig ut på en PW i solskenet! 🙂

Men innan jag ger mig av måste jag åxå dela med er av veckans affirmation till mig själv:

veckans-affirmation-v4

”Jag är värdefull, oavsett vad andra tycker om mig.”

Å i eftermiddag har jag äntligen fått en tid till min husläkare… han har ju varit borta i 1½ vecka av familjeskäl. Ser fram emot att få träffa honom & se om vi har samma åsikt om att prova att börja jobba en smula igen… återkommer självklart med en uppdatering när jag kommit hem.

Nu på med PW kläder & solglajjor!

C ya’ll later. Peace out…

 

Man ångrar bara det man aldrig gjorde…

Lördagskväll… klockan är strax efter 21 & jag sitter uppflugen i soffan med min vattenflaska & datorn i knät. Jag känner mig en smula urlakad, men tror att det beror på att jag behövt ta Oxascand 3 dagar i rad (dessutom dubbel dos). Något jag aldrig  behövt göra förut!

Pallrade mig ut i eftermiddags & fick nästan en timmes PW i benen, samtidigt som solen smekte mitt ansikte. Jag tog i riktigt ordentligt, där det var barmark & jag hade ordentligt fäste under fötterna… så skönt att få pulshöjningen & höra sitt eget flåsande.promenad-21-januari
Det var nästan så det fanns lite spring i benen, men vågade inte riktigt prova på det. Men varför vara så feg för? Nu ångrar jag att jag inte provade… fatta vilken endorfinkick det skulle ha vart! Funderar dock på om jag skall ta en PW till IP imorgon… finns fortfarande springet i benen, så kan jag alltid springa ett par intervaller runt löparbanan.

Kastar in  handduken för ikväll med en selfie på någon som ser muntergoken-sjalvriktigt butter ut… ha ha ha ha….

Jag får nog öva upp min ”fotogeniska” sida en smula.

 

Go natt på er

Puss & kram Pernilla

Åter i fas efter helvetesveckan

Go lördagskväll allesammans!

Förlåt att jag inte hållit er uppdaterade under veckan…. men veckan som varit har varit bland de värsta jag upplevt tror jag. Å detta utan överdrift. 😦

Ni vet väl att min mage varit helt ur fas ett par månader… & nu börjar det bli dax för alla undersökningar läkaren beställt.  

Det började i måndags, med att jag fick ringa & boka om tiden jag fått för att göra en gastroscopi. Jag hade sedan tidigare tid för en datortomografi på onsdagen den 18e september kl 12. Å tiden för gastroscopin jag fick var samma dag men kl 11:20. Så det var bara till att boka om… istället fick jag tid den 17e kl 09:30. 

Å eftersom jag gjort en ganska jobbig gastroscopi i tonåren, så bad jag att få lugnande & sköterskan sa att jag skulle få det. Det kändes skönt. Men när jag väl kom dit & konsulterade läkaren, så sa han att vi skulle prova utan lugnande…. för det skulle gå så bra. Å jag bara kände hur jag ville rusa ut genom dörren…. tårarna sprutade & jag skakade som ett asplöv där jag satt på britsen. Aldrig har jag önskat att min mamma var med så mycket som då…. 

Sköterskan kom in & berättade att vi snart skulle börja, men såg att jag grät ”lilleskutt-tårar” & frågade hur det var. När jag berättade vad läkaren sa, så gick hon iväg & kom tillbaka efter en stund, med en vagn & satte en kanyl i armen på mig. 

Det lugnande medlet vet jag inte om det hjälpte så mycket…. men undersökningen var över något snabbare än de sagt. Det var jätteskönt! Men hela tröjan & halva håret var nedsmetat i slem som kommit med slangen upp från magen under undersökningen…. vilket kändes sisådär såklart. 😉

Hursom så kom systeryster & hämtade mig & 20 minuter senare var jag på jobbet… kände mig som om jag var överkörd av ett tåg, men anar att det berodde på kombinationen av all nervositet, det lugnande medlet & all gråt. Så jag lyckades prestera en del på jobbet i a f, inte som jag brukar. Men lite är bättre än inte alls…. 

På onsdagen var det bara att ladda om för datortomografin. 1 liter vatten skulle drickas upp på 1 timme, sen in i ”tuben”, få en kanyl i armen & genom den kontrastvätska, så de fick sina bilder… 

Dagen efter ringde min läkare & sa att datortomografin var helt OK, den visade inga förändringar alls & alla organ var superfina. Så när som på en liten cysta på höger äggstock. Men den är inget man behöver åtgärda… 

Däremot, så visade gastroscopin att jag hade en kraftig magkatarr. Så läkaren som gjorde undersökningen skulle skriva ut dubbelt så starka tabletter som min husläkare redan gjort…. Å det är bra, att jag får lite mirakelpiller & snart är mig själv igen. 

Just nu tycker jag att det är lite frustrerande att jag inte orkar ett smack efter jobbet… de 8 timmarna på kontoret tar verkligen ALL must ur mig. Å egentligen orkar jag nog inte en hel arbetsdag heller om jag skall vara ärlig. Men nu är det som det är… å bara medicinen börjat verka, så ska nog orken komma tillbaka åxå. 

Jag har ju kommit överens med Fanny på jobbet att vi skall turas om att få träna ett par mornar & komma in lite senare till kontoret. Min tanke var att börja med det denna vecka, men det sprack ju med undersökningarna. Men nästa vecka ska jag nog träna på tisdags- & torsdagsmorgonen. Skönt om man kan göra det nu när det är lite lågsäsong på jobbet… 🙂

Idag gav jag mig ut på en prommis på dan… det var så fint väder att jag tänkte promenera i normal takt en runda på ca 6 km. Men det var så skönt & jag fotade en del… så när jag kom hem & stängde av min Endomondo hade jag gått 12.8km!! Helt galet. Gissa hur trött jag varit nu ikväll efter den pärsen… 🙂 Men det var värt det. Se nedan för några av korten jag tog. 

Bild

Bild

Bild

Puss & kram 

Pernilla

 

Grym måndag.

Så har ytterligare en arbetsvecka inletts… Å som jag har inlett den rent motionsmässigt!

Det började med prommis till jobbet, sedan lunchprommis, prommis hem & nu för ett par timmar sen en kvällsprommis med bästa grannen Mervi!

Det var inte utan att jag var nyfiken på hur långt jag promenerat, så jag räknade ihop det: 13.1km PW!! Å jag har bränt 1496kcal!

Å när jag kom hem, kompletterade jag med 3×45 sekunders planka (på knä). 

Det är ju förbaskat bra!! Särskilt med tanke på att jag skall på 65 års uppvaktning imorgon… då kan det vara bra att ha några kilometer & några brända kalorier till godo. 😉

Delar med mig av en bild från morgonens promenad till jobbet: 

Bild

Natti natti // Pernilla

Dax att fundera ut fungerande rutiner för vardagen

Torsdag idag… & när jag vaknade imorse, så insåg jag att jag har lite mer än en vecka kvar av semestern! Jag känner att jag skulle behöva ha 2 veckor till, men nu har jag ett jobb som inte tillåter mer än 3 veckors semester på rad under sommarmånaderna… Så nästa vecka inleder jag min 3e & sista vecka. 

Det kan i o f s vara skönt att ha några dagar att plocka av & senare ta ledigt en fredag & måndag t ex, så man får en långhelg. 😀

Nåja, nu gäller det att njuta av de sista dagarnas semester… till max. Å samtidigt försöka skapa lite rutiner inför vardagslunket. Som detta med träningen & frukostätandet t ex. Det är väl det jag känner är det jag behöver lägga mest krut på. 

Det är inte OK att sussa till sista sekunden & sen rusa upp & iväg till jobbet, med minsta möjliga ansträning vad gäller utseende. Å dessutom utan frukost i magen. AJABAJA!!

Så det vill jag ändra på…. sen vill jag skapa rutiner för träningen…. vilka dagar ska det vara konditionsträning & vilka dagar styrketräning? Jag får fundera lite på den… & sen skriva ner & efter det JOBBA IN den. 😉

Bild

Jag skulle åxå vilja hitta ett par, tre yogaövningar att börja dagen med…. för att i en förlängning börja gå på ett par yogapass i veckan. 

Igår var jag & Mervi ute på vår första kvällsprommis på över 2 veckor!  Så underbart härligt & befriande. Vi sade till varandra innan vi gav oss av att vi inte skulle ”gå ut så hårt”. Utan gå i normal takt & inte alltför långt. Så det blev ca 5 km. 

Å efter halva sträckan blev Mervi helt plötsligt yr & kallsvettig… så vi drog ner ytterligare på tempot. Vi gissade på blodsockerfall eller blodtrycksfall. Som tur var skulle vi gå via Mervis ”lånedotter” & sambo för att ta in posten då de är på semester…. så Mervi hittade en bit choklad där. Ett par minuter senare mådde hon bättre & vi promenixade den sista kilometern hem. 

Kramis Pernilla

Nu är jag rädd…. på riktigt.

Halloj mina vänner,

Jag är tillbaka…. jag vet att jag varit borta alldeles för länge. Å en del av frånvaron har varit & en del ofrivillig.

Den ofrivilliga berodde på den värsta magkatarren jag någonsin upplevt. Å jag kan säga att jag brukar ha magkatarr ett par, tre gånger om året. 😦 Den slog helt undan fötterna på mig. Jag orkade inget mer än att jobba & knappt det… Tog jag en promenad till jobbet, så blev det till att tigga skjuts hem. Sen var det tack & go’natt. Inte ens medicin hjälpte…. men jag tog mig igenom veckorna, avslutade på jobbet & gick på semester.

Hem & packa & åka till Gotland med min älskade familj… sönerna, mamma & pappa. Syrran & 2 av hennes kompisar slöt upp i mitten på veckan. Å 2 dagar in på semestern, så var magkatarren som bortblåst! Happy face! 🙂
Planen för semestern var att varje morgon gå runt muren som omringar Visby, men efter 2 misslyckade dagar gav jag upp tanken & tänkte att jag får börja om när jag kommer hem.

Nu har vi varit hemma i 2 dagar & igår var jag helt slut. Vi kom hem kl 05 på morgonen… så jag kände mig nästan jetlaggad hela dagen igår. Tvättis var bokad till kl 19, men det var något fel på maskinerna, så våra kläder blev inlåsta i tvättstugan över natten, med påföljden att jag fick boka om tiden till den första imorse….. kl 06.00!!! Så lite trött var jag… men upp & tvätta… sen slumrade jag in på soffan en timme, innan jag gick upp & börjde pyssla hemma.

Rätt vad det var så var klockan 15 & det var dax att börja tänka på middag. Vilken tur att jag bokat kvällsprommis med grannen Mervi! Hon sms:ade dock att hon fastnat… & jag har en grym blåsa under ”ringtån” på högerfoten efter att ha gått 18 hål på golfbanan i converseskor!!

Men imorgon, då ska ett plåster om den lilla blåsan. Sen ska jag knyta högerskon hårt & ta med mina stavar ut på en morgonpromenad… ingen lång… bara runt vattenverket. Det är ca 5,6 km….

Jag har ju några PWs att ta igen efter 3 veckors ”frånvaro” ;-). Jag skulle ha vägt in mig idag åxå, men batterierna i vågen var visst slut, så jag får köpa nya imorgon. Jisses… är livrädd för vågen!!! Ett dött ting, som har större påverkan än något levande någonsin haft känns det som nu. Ha ha ha ha. Nåja, vi får se varandra i vitögat imorgon, jag & djävulsvågen.
Undrar hur mycket jag plussat på dessa 3 veckor?! Hoppas jag håller mig under 3kg!!

Nåja detta får bli som en omstart! Å nu, nu kör vi… så det ryker… häng med!

Kram Pernlla

Vilken härlig kväll för en kvällspromenad!

Det tog emot…. & länge satt latmasken & undrade om vi inte kunde sitta kvar i soffan & slötitta på TV. Kanske kunde vi köra en stund på motionscykeln sen??

Men nä… nu har han retat upp lusten & viljan tillräckligt länge. Så de slog näven i bordet. Så kl 20 fyllde jag en flaska vatten, bytte om till träningskläder & proppade öronen fulla med härlig musik… & så bar det iväg….  ut i den härligt ljumna sommarkvällen… den första biten på asfalt var tung & grymt flåsig. Men så snart jag kom ner i skogen, så kände jag att; så här…. så här skall det vara.

Jag ignorerade den högra ljumsken som gjorde ont. Det knäpper i den när man tar ut stegen & känns som om det är något som skall ”hoppa på plats” igen.  Å hela kroppen fylldes av lugn & harmoni trots att jag höll ett högt tempo. Så när jag kommit genom allén, var det nästan så jag bestämde mig för att öka på den tänkta rundan & gå 9-10 km rundan istället. Men jag hejdade mig…. inte ta ut mig nu!!

Utan en lagom runda på ca 1 timme ikväll, så kommer jag att vilja ge mig ut en timme imorgon åxå. 😉 Det gäller att lura sig själv… hi hi hi. Så jag vek upp för den låååånga & seeeeega grusbacken istället. Å det var nog bra det! För när jag skulle upp för min sista mördarbacke hemåt, så var den avstängd p g a bygget av den nya tunnelbanedepån.  S

å det blev att vika av höger upp för den låååånga & seeeega backen upp förbi mamma & pappa istället. Vilket utökade min runda med ca 1 km i slutändan. Så skönt att ta ut stegen upp för backen. Jag riktigt kände hur det brände i rumpan! 

Endomondo visade på 5,64 km PW, på 53 minuter. Å 691 brända kalorier! Inte illa va?

Nu blir det dusch, lite kvällsrothé & sen sängen…  Hoppas orka upp för att se slutspelshockeyn ikväll. Det kan va sista matchen!! Kommer väl att vara ett vrak på jobbet imorgon. Men det får det vara värt i så fall. 😉

Kram på er.