Tag Archive | semester

Två dagar kvar till semester

Idag är det måndag… ny vecka & bara 2 arbetsdagar innan jag går på en mycket efterlängtad veckas semester. Det skall bli fantastiskt skönt att få vara ledig en vecka.

Jag & Stina (KBT-terapeuten) pratade om ledigheten sist vi träffades. Å hon påpekade att den ledigheten kom lägligt eftersom jag mår ännu sämre nu. Hon sade uttryckligen att jag skulle försöka att verkligen ta hand om mig, samla energi & se till att bara vara.
konsten att bara vara
Vi pratade åxå om detta med ”back to basic”… jag har ju lite tappat min röda tråd som jag hade så bra där ett tag… Där jag var bra på att vila en stund när jag kom hem från jobbet, mediterade 10 min varje dag & var åxå ute & promenerade varje dag. Å så var det, det där med maten, jag åt regelbundet… frukost, lunch & middag + 1-2 mellanmål.
Nästan allt ovan har jag tappat….lite mer för varje vecka som gått…. & Stina frågade vad min röda tråd innehöll?

Så jag började berätta: Kortisolhalten i kroppen sjönk rätt fort under tiden jag var heltidssjukskriven. Jag sov bra, ca 9 tim per natt & eftersom jag bara var hemma, så fanns inte så mkt annat att göra än att äta ca var 3-4e timme, vila, ta en kortare promenad & måla i min målarbok. Å efter ett par veckor försvann mitt söt- & godissug. När jag väl började jobba 50% i februari, så klev jag upp direkt när klockan ringde, jag åt frukost hemma (till skillnad mot förut, då jag ofta tog med frukost till jobbet, för att få snooza så länge som möjligt) & promenerade sen till jobbet. Å när arbetsdagen var slut, så käkade jag lite lunch med tjejerna på jobbet innan jag traskade hemåt…
Så jag började ju tappa vikt redan efter ett par veckor som heltidssjukskriven. Utan att egentligen göra något märkvärdigt.

Stina tyckte jag hade varit grym som tappat 10 kg sedan jag blev sjukskriven. Å hon tror som jag att det berodde på ovan små justeringar. Jag berättade att jag vill tappa ca 15 kg till, så vi har kommit överens om att jag ska börja att käka lunch med kollegorna innan jag går hem igen… både för att hinna umgås & för att då få i mig lunch. Så det ska jag göra idag. Min matlåda innehåller rester från lördagens grillning hos mamma & pappa:

matlåda med rester

Jag har tagit med ett par bitar fläskfilé, lite sallad & som efterrätt vattenmelon med fetaost.

Hoppas nu att jag skall kunna hålla i detta med luncherna! De senaste veckorna har jag bara velat hem, fortast möjligt efter jobbet… men jag skall försöka ändra på det nu. Å denna vecka är det ju bara idag & imorgon. 🙂

 

Jag har ju berättat tidigare att jag halkat efter lite i min utmaning; 10000 steg om dagen under juni. Men jag har bestämt mig för att det får vara OK. Jag ska göra så gott jag kan för att snygga till siffrorna & träningskläder & gympadojjor åker med till Gotland på fredag. Har sagt till mig själv att jag skall promenera 1-2 varv runt muren varje morgon ALLA år vi varit där… men i år vill jag verkligen! Så jag ska se till att det händer.

Kram på er.

45 minuter hos KBT-terapeuten – långt inlägg.

Min finurliga KBT-terapeut Stina….
Hon har en förmåga att spänna ögonen i en så där vänligt & kärleksfullt att bara det får tårarna att köa upp till värsta trafikstockningen i tårkanalerna.

Jag kom iväg från jobbet i sista minuten idag… & det resulterade så klart i att jag med årets raskaste steg fick ta mig från pendeltåget till hennes kontor på Västra Trädgårdsgatan, alldeles intill Kungsträdgården. Jag kom inrusandes med andan i halsen, siktet inställt på damtoaletten & när det var överstökat hann jag stjälpa i mig ett glas vatten på stående fot i receptionens ”vänthörna” innan hon dök upp.
Vi gick in på hennes rum & sjönk ner i varsin fåtölj…

Så ställer hon frågan; – Sååååå, hur är det med Pernilla idag?

Undrar om hon vet vad hon ger sig in på nu, tänker jag & tar sats…
Jo då, jag mår skit! Det känns som om jag nästan är så långt tillbaka ner i ”skiten” att jag är tillbaka där jag började i oktober…
Å neeej, säger hon & rynkar sina ögonbryn. Men så säger hon; – Det är fullt förståeligt egentligen, med allt som hänt i ditt liv den sista tiden.

Å det har hon ju rätt i… det har varit massor på jobbet, renoveringen jag dragit igång här hemma med allt vad det innebär & så denna djävla ekonomi (den delen behöver ett eget inlägg, så jag återkommer med det).
Men frågan är hur jag skall tackla allt detta, hur kommer jag vidare & framför allt; hur kommer jag framåt?
startlinjen1

Vi pratar lite om min kommande semestervecka, att den kommer rätt lägligt & att jag så långt det är möjligt skall försöka VILA & bara hitta tid för återhämtning. Även fast några dagar skall tillbringas med älskade familjen på Gotland… Inte för att DET är negativt på något sätt, men det blir intensivt när 3-8 personer (om vartannat) skall bo under samma tak & umgås.
Sedan är det några veckors jobb igen, innan det i slutet på Juli är dags för 3 veckors sommarsemester… & jag har INGENTING inbokat, vilket känns helt underbart. Stina påpekade att jag skulle försöka hålla det så, så långt det är möjligt. Om det inte dyker upp något suuuuuperskoj, som det bara inte går att säga nej till så klart… Å så ler hon. 🙂

semesterparadis

Så om någon bjuder med mig hit, kommer jag inte att tacka nej 🙂

Å så frågade hon hur det kändes inför Robins flytt om några veckor, eftersom jag då blir helt själv här hemma. André har ju sedan tidigare flyttat ihop med sin tjej…
Å det känns helt OK, säger jag. Det är klart att det i sig är tråkigt att de flyttar, trots småtjafs om att hjälpas åt & man ibland får sina ”psykbryt”, så älskar jag dem så det gör ont. Å sedan de blev tonåringar & nyfikna på vuxenlivet & sen även vuxna, så har ju våra samtal åxå utvecklats & vi pratar helt plötsligt om politik, världsläget & vart man hittar bästa bilmecken. Vi pratar om vad man skall tänka på när man tecknar hemförsäkring, varför det är bra att vara med i A-kassan & hur man får bort fettfläckar från kläderna.
Att killarna blir vuxna & flyttar hemifrån är en del av livet & jag ser det som att vi nu skall hitta ett nytt sätt att umgås på, som vuxna individer. De är inte längre ett självklart inslag i min vardag… & så ska det vara. Å utan att vara det minsta självisk, så ser jag fram emot att bara rå om mig själv, att inte behöva känna ansvaret att åka hem & laga mat efter jobbet… utan jag kan ta en spontan bio- eller middagsdejt på stan med en kompis om jag vill. Jag behöver bara städa, tvätta & diska efter mig själv… Å vill jag äta filmjölk till middag en kväll så är det heeelt OK.
popcornSå kom vi då till frågan; Å hur är det med kärlek? frågar Stina.
– Kärl… vaddå? svarar jag & ler.
Jag förklarar att jag inte aktivt letat, för jag har ansett mig ha vistats i sådana miljöer där det borde ha funnits lämpliga kandidater. Å dessutom har jag varit så engagerad i killarnas idrotter att det inte funnits vare sig tid eller vilja… men att nu de senaste åren, när killarna blivit vuxna, så visst har jag tänkt tanken. Men då har min dåliga självkänsla & mitt dåliga självförtroende satt käppar i hjulen för mig. Men att jag så sakteliga börjat så ett litet frö för att kanske mer aktivt leta efter kärleken trots allt.
Hmmm… det här med kärlekens vara eller inte vara behöver nog åxå ett eget inlägg inser jag nu när jag kommer på vad vi egentligen avhandlade i ämnet ha ha ha ha…
love at sea Nu är inlägget säkert 2 mil långt, så jag skall laga lite middag…. Robin skulle äta hos sin flickvän.. så jag värmer nog rester från middagen häromkvällen.

Kram på er.
// Pernilla

 

 

Tjing tjingeling

Halloj därute i cybern, 

Det har varit många; jag lovar att skärpa mig! på sistone…. både för min viktminskning & bloggens räkning. 

Å nu är det inte längre bara en fråga om att lova! Jag måste börja visa resultat.

Semester i 3 veckor har jag haft…  underbara veckor på alla sätt & vis. Jag har t o m hunnit jobba en vecka…. Men trots semester & dåligt med ”röra på sig”, så visade vågen ”bara” +0.8 kg. Jag trodde på typ +3-4 kg. Jag blev sååååå glad!

Fr o m imorgon, skall jag börja med ett program som stärker bålen…. några få övningar, som skall få ordning på min hösäckshållning. 😉

Men nu ska jag krypa till kojs efter en arbetsam dag på gården med gräsklippning & häckklippning..

Suss gott kompisar. 

// Pernilla

 

Dax att fundera ut fungerande rutiner för vardagen

Torsdag idag… & när jag vaknade imorse, så insåg jag att jag har lite mer än en vecka kvar av semestern! Jag känner att jag skulle behöva ha 2 veckor till, men nu har jag ett jobb som inte tillåter mer än 3 veckors semester på rad under sommarmånaderna… Så nästa vecka inleder jag min 3e & sista vecka. 

Det kan i o f s vara skönt att ha några dagar att plocka av & senare ta ledigt en fredag & måndag t ex, så man får en långhelg. 😀

Nåja, nu gäller det att njuta av de sista dagarnas semester… till max. Å samtidigt försöka skapa lite rutiner inför vardagslunket. Som detta med träningen & frukostätandet t ex. Det är väl det jag känner är det jag behöver lägga mest krut på. 

Det är inte OK att sussa till sista sekunden & sen rusa upp & iväg till jobbet, med minsta möjliga ansträning vad gäller utseende. Å dessutom utan frukost i magen. AJABAJA!!

Så det vill jag ändra på…. sen vill jag skapa rutiner för träningen…. vilka dagar ska det vara konditionsträning & vilka dagar styrketräning? Jag får fundera lite på den… & sen skriva ner & efter det JOBBA IN den. 😉

Bild

Jag skulle åxå vilja hitta ett par, tre yogaövningar att börja dagen med…. för att i en förlängning börja gå på ett par yogapass i veckan. 

Igår var jag & Mervi ute på vår första kvällsprommis på över 2 veckor!  Så underbart härligt & befriande. Vi sade till varandra innan vi gav oss av att vi inte skulle ”gå ut så hårt”. Utan gå i normal takt & inte alltför långt. Så det blev ca 5 km. 

Å efter halva sträckan blev Mervi helt plötsligt yr & kallsvettig… så vi drog ner ytterligare på tempot. Vi gissade på blodsockerfall eller blodtrycksfall. Som tur var skulle vi gå via Mervis ”lånedotter” & sambo för att ta in posten då de är på semester…. så Mervi hittade en bit choklad där. Ett par minuter senare mådde hon bättre & vi promenixade den sista kilometern hem. 

Kramis Pernilla

Nu är jag rädd…. på riktigt.

Halloj mina vänner,

Jag är tillbaka…. jag vet att jag varit borta alldeles för länge. Å en del av frånvaron har varit & en del ofrivillig.

Den ofrivilliga berodde på den värsta magkatarren jag någonsin upplevt. Å jag kan säga att jag brukar ha magkatarr ett par, tre gånger om året. 😦 Den slog helt undan fötterna på mig. Jag orkade inget mer än att jobba & knappt det… Tog jag en promenad till jobbet, så blev det till att tigga skjuts hem. Sen var det tack & go’natt. Inte ens medicin hjälpte…. men jag tog mig igenom veckorna, avslutade på jobbet & gick på semester.

Hem & packa & åka till Gotland med min älskade familj… sönerna, mamma & pappa. Syrran & 2 av hennes kompisar slöt upp i mitten på veckan. Å 2 dagar in på semestern, så var magkatarren som bortblåst! Happy face! 🙂
Planen för semestern var att varje morgon gå runt muren som omringar Visby, men efter 2 misslyckade dagar gav jag upp tanken & tänkte att jag får börja om när jag kommer hem.

Nu har vi varit hemma i 2 dagar & igår var jag helt slut. Vi kom hem kl 05 på morgonen… så jag kände mig nästan jetlaggad hela dagen igår. Tvättis var bokad till kl 19, men det var något fel på maskinerna, så våra kläder blev inlåsta i tvättstugan över natten, med påföljden att jag fick boka om tiden till den första imorse….. kl 06.00!!! Så lite trött var jag… men upp & tvätta… sen slumrade jag in på soffan en timme, innan jag gick upp & börjde pyssla hemma.

Rätt vad det var så var klockan 15 & det var dax att börja tänka på middag. Vilken tur att jag bokat kvällsprommis med grannen Mervi! Hon sms:ade dock att hon fastnat… & jag har en grym blåsa under ”ringtån” på högerfoten efter att ha gått 18 hål på golfbanan i converseskor!!

Men imorgon, då ska ett plåster om den lilla blåsan. Sen ska jag knyta högerskon hårt & ta med mina stavar ut på en morgonpromenad… ingen lång… bara runt vattenverket. Det är ca 5,6 km….

Jag har ju några PWs att ta igen efter 3 veckors ”frånvaro” ;-). Jag skulle ha vägt in mig idag åxå, men batterierna i vågen var visst slut, så jag får köpa nya imorgon. Jisses… är livrädd för vågen!!! Ett dött ting, som har större påverkan än något levande någonsin haft känns det som nu. Ha ha ha ha. Nåja, vi får se varandra i vitögat imorgon, jag & djävulsvågen.
Undrar hur mycket jag plussat på dessa 3 veckor?! Hoppas jag håller mig under 3kg!!

Nåja detta får bli som en omstart! Å nu, nu kör vi… så det ryker… häng med!

Kram Pernlla