Tag Archive | komma tillbaka

Ett år har gått… (varning för långt inlägg)

Lördag & jag har haft en riktigt kämpig vecka.

Bakslaget kom lagom till årsdagen av sjukskrivningen, som var i torsdags. Å för första gången på mycket länge blev jag riktigt arg & uppgiven. ”Ska jag aldrig någonsin mer orka med en normal jävla dag – att BARA gå till jobbet & sedan gå hem, laga mat & plocka lite innan det är dax att sova?”
Mot malmökontoret
Men när jag svurit & bannat mig själv en stund, så insåg mitt logiska & sunda jag att det inte är någon idé att bli arg. Det är ingen idé att banna mig själv… det är bara att surfa med på vågen & försöka lära sig att tackla hindren.
Det är bara jag som kan försöka lära mig hur mycket jag orkar. Det är bara jag som kan lära mig vad som ger energi. Det är bara jag som kan lära mig att sålla bland alla ”vill” & ”måsten”. Å det är bara jag som kan se till att skapa ett hållbart jag.

I onsdags var det som om någon drog ner rullgardinen, jag kände hur jag helt plötsligt blev extremt gråtmild. Jag kände att alla känslor satt utanpå kroppen & jag var fruktansvärt lättirriterad. Så jag tänkte att jag skall ta en låååång & lugn promenad i skogen när jag kommer hem från jobbet.
skogsstigen
Men när jag kom hem pös luften ur mig & jag bestämde mig för att ta en powernap på 30 min innan jag gav mig ut. Jag slocknade som om jag fått en rak höger….
Å vaknade upp 2½ timme senare…. men orkade inte lyfta ett finger. Jag insåg sakta vad som hänt, så jag låg snällt kvar i soffan, under min filt & var ledsen. Ledsen för att jag inte kom ut på promenaden jag så väl behövde, ledsen för att jag sovit så länge, ledsen för att jag var ledsen…
vila-pa-soffan

Jag gick & lade mig tidigt, redan vid kl 21 & sov som en klubbad säl heeeela natten. Men var fortfarande extremt trött i torsdags morse… allt gick i ultrarapid….  Å när jag kände att jag fick använda ALL energi för att komma i kläderna brast det & jag messade syrran & frågade om det var OK att jag jobbade hemifrån. Å fick tillbaka ett; ”SJÄLVKLART”
Å JA, det fick mig att gråta en skvätt till.

Under den här resan är jag så glad & tacksam för min familj, mina vänner & kollegor! De har varit helt fantastiskt underbara & förstående, till & med när jag själv inte förstått.
livet handlar om

Det är lite svårt att fatta att det gått ett år. Jag hittade en länk till min blogg på IForm bland minnena på Facebook på årsdagen läs den här.

Å när jag läser inlägget idag, så kommer alla känslor & tankar tillbaka från de sista veckorna innan jag äntligen pallrade mig iväg till läkaren.

Hur jag grät för allt, hur jag bara sov…. dygnet runt. Ångesten som hade sina klor i mig & hur jag kände att den blev kraftigare för varje gång den fångade mig.
Å hur jag VARJE dag tänkte; ”imorn, då mår jag bättre. Bara jag får vila lite…” ”Imorn, då kommer allt bli bra”… ”imorn….”
you cant have a better tomorrow

Så här 367 dagar senare, så ser jag mer ”nyktert” på hela upplevelsen. Jag blir glad av att läsa i inlägget att jag accepterade det som var & genast började googla mig fram till vad jag skulle prova för att må bättre.

Å det är vad jag gjort, OFTA, under det här året… Min google vet nästan inte om att söka på annat än ”utmattningssyndrom”, ”utmattning”, ”komma tillbaka från utbrändhet”, ”meditation” & ”träning för utbrända”.
road to recovery

Men det är värt att notera; alla blir utbrända på olika sätt… av olika orsaker & alla hittar sitt eget sätt att komma tillbaka på. Å vad jag lärt mig under resan är att jag måste hitta mina sätt att komma tillbaka på.

Initialt, så trodde jag bara att det var de sista 3-4 årens elände som dykt upp titt som tätt, som fått mig på fall. Men efter att ha träffat ”min” psykolog; Dr Bo, så har jag förstått att jag haft mycket otalt med mig själv, så långt som 20 (!!) år tillbaka i tiden.
Dr Bo fick, varenda en av våra tio träffar, känslorna att dansa rave i kroppen på mig. Jag var så mentalt slut när jag gick därifrån att jag undrar hur jag tog mig hem! Men vi fick åxå tillsammans, en hel del pusselbitar på sin rätta plats. Å när den poletten ramlade ner… EUFORI är det enda ord jag kan komma på som beskriver känslan.

hjärtan

Jag skulle ljuga om jag sa att det varit en lätt resa… dessa 367 dagar.
Men jag är helt ärlig när jag säger att det blir lättare för varje dag som går…. & DET måste vara mitt fokus. Att det blir bättre, att det blir lättare…

Nu skall jag nog ta en prommis till gymet i regnet & se om mitt fingeravtryck fortfarande funkar…

Kram på er.

Annonser

Söndagsdejt…

Välkommen söndag!

Jag vaknade vid kl 8 idag, tog min medicin som låg på nattygsbordet, gick  upp & hämtade en kopp nybryggt kaffe & låg sen & lyssnade på ljudbok i en timme. Så himla skönt…
sängvy
Sen har jag ätit lyxfrulle (i form av äggröra med lite ost, en  halv avokado, bladspenat & några miniplommontomater). Å så har jag bara pyst runt här hemma i lökarkläder & klurat på vad jag vill göra med min inbokade söndagsdejt (med mig själv)!

Å det blir helt klart en låååååång promenad utmed Mälaren… tänker mig HELA Mälarpromenaden idag. Det kommer säkerligen att ta ett par timmar, men som jag skall njuta! Det skall få vara en ”medveten promenad”… inget pw-tempo idag. Utan dagen idag skall ha temat; Lugnt & skönt.

Jag börjar där, så får vi se vad som händer sen… men låååång varm dusch, fotbad & ansiktsmask låter ju inte helt fel.

Kram på er så länge
love yourelf first

Möte med HR & mina mysiga morgonrutiner

I fredags var jag tillbaka på mitt ”hemmakontor”. Jag promenerade dit i regnet… tur jag hade min regnjacka inom räckhåll hemma i renoveringsstöket!
regnpromenad

Jag hade ett möte inbokat med vår HR-chef på förmiddagen. Mest för att stämma av hur jag mådde i min sjukskrivning, med ökad arbetstid osv.

Vi hade bokat konferensrummet en timme, men vi satt nästan i 1½ timme… det finns mycket att prata om. Å jag är mån om att min arbetsgivare (& även familj & vänner såklart) skall veta att jag faktiskt drar mitt strå till stacken för att må bättre & jobbar för ett ”hållbart friskt mående” i framtiden.
Så jag sade helt sanningsenligt att jag är galet trött denna vecka efter att ha gått upp i arbetstid. Att jag kroknar kring lunchtid & har svårt att hålla ögonen öppna. Men att jag förstår att jag måste pressa mig själv en smula för att klara av det & att det säkerligen kommer att vara så ett par veckor. Men att jag har försökt att hålla veckodagarna tomma på aktiviteter efter jobbet för att få tid till återhämtning & vila. Å att jag exprimenterar lite med korta micropauser på jobbet för att hitta något som passar mig.

Jag krigar ju på rätt bra med att ha bra morgonrutiner, för att väcka kropp & själ långsamt. Från att ha varit en extremt morgontrött person, som kliver upp 20 minuter innan jag börjar jobbet för att klä på mig & borsta tänderna ungefär samtidigt som jag kliver i skorna & ut genom dörren samtidigt & lifta med syrran till kontoret…
Så ringer klockan nu 05:45 & jag vaknar faktiskt då, tar min morgonmedicin, som ligger på nattygsbordet, kör sedan ett kort yoga-pass på ca 5 minuter i sängen. När det är slut, så svingar jag benen över sängkanten, går ut i köket & knäpper på kaffebryggaren (som jag laddat kvällen innan). Å medan kaffet rinner ner går jag in i badrummet & tvättar ansiktet i riktigt svalt vatten, smörjer in ansiktet & lägger på foundation. Sedan tassar jag ut i köket igen häller upp en kopp kaffe & kryper upp i soffan & kikar på 06:30 nyheterna. Sedan gör jag frukost – oftast en smoothie eller lite äggröra med grönsaker.äggröraNär frukosten är avklarad & det sista kaffet urdrucket, så sminkar jag mig lätt, klär på mig, borstar tänderna & packar väskan med matlåda…. Å klockan 08.30 kliver jag ut genom dörren & promenixar jag mot jobbet.

Visst skulle jag säkerligen kunna komprimera tiden en del….. men jag tycker numera att det är skönt att slippa stressa runt på morgonen. Jag går hellre & lägger mig lite tidigare på kvällarna.

Nu skall jag kicka igång min söndag…. lite sen frukost – räknas kanske som brunch då.
Kram på er.

Förberedelse för att gå upp i arbetstid…

När nu beslutet att prova att jobba 75% efter semestern fått sjunka in över helgen, så har jag ju åxå börjat att fundera på hur jag skall klara av det.
Jag vill ju vara så förberedd som möjligt, så jag behöver stolpa upp vad som ska till för att jag skall klara av att jobba 75% & orka med fritiden.

Vad vill jag orka med en vanlig vardag:
* Jobba 6 tim per dag
* Promenera minst 12000 steg per dag
* Träna 2 ggr per vecka (till att börja med)
* Vardagssysslor (som dagligt plock, att städa 1 gång/ vecka, handla & tvätta)
* Meditera ”en stund” varje dag
* Se till att få minst 8 timmars sömn per natt
almanacka1Ovan kanske inte verkar så mycket för någon som inte varit utmattad. Men för mig, som lääääänge (säkert 2-3 år innan sjukskrivningen) prioriterade bort träning för att få ligga i soffan & zappa på TVn. För att det inte fanns energi till något annat än att jobba. Detsamma gällde enklare vardagssysslor… allt som inte var ett måste, typ laga middag, duka & duka av etc sköts upp till ”imorgon”, då det inte heller hände. Till slut tog det 2 dagar att städa för det blev så mycket städning… det blev ett berg av tvätt att vika för att jag inte orkade vika vartefter tvätten torkade etc. Ja, ni fattar…

Å dessa beteenden vill jag inte tillbaka till. Nu är jag inne i ett BRA stim, där jag plockar undan lite varje kväll (så vissa kvällar finns det inte ens nåt att plocka) & var sak har sin plats. Hänger jag tvätt på tork på kvällen, så är den torr när jag kommer hem från jobbet dagen efter, då viker jag den medan maten puttrar på spisen…
Torsdagar är städdag – då städar jag inför helgen. Så jag kan få komma hem från jobbet på fredag & känna att det är helg. Å att ha dessa rutiner känns så befriande! Att lämna jobbet & på väg hem komma på att; det är inget tvättberg eller någon halv sanitär olägenhet som väntar hemma – det är magiskt!
det finns ingen väg till frid
Helgerna vill jag ta vara på, inte som tidigare – sova bort. De sista veckorna har jag vaknat någon gång mellan kl 07 & 08 på mornarna. Å det är så skönt att gå upp, lyssna på Mix Megapols ”Dilemma” samtidigt som man äter frukost i lugn & ro. Å det finns ändå tid till en långpromenad + umgås med vänner &/eller familj om jag vill. 🙂
Det låter klyschigt, men jag har börjat känna mig mer harmonisk… både på jobbet & hemma.

Det är så här jag vill att det skall fortsätta. Med harmoni – i alla delar av mitt liv. Det är klart att det kommer att hetta till… det är bara det att jag skall ha strategier för att klara en eller ett par perioder när det är lite stressigare. Jag skall med klara ögon kunna se över situationen & lista vad som måste göras, vad som kan delegeras bort till någon annan & vad som helt kan prioriteras bort.
you can do anything but not everything
Just nu använder jag mig av en gammal hederlig almanacka i ”bokform”. Detta för att jag tycker att almanackan i mobilen är knepig & rörig sedan jag blev sjuk. I min ”bokalmanacka” finns det en kolumn som heter ”att göra”. Där skriver jag upp vad som skall göras under veckan. Det kan vara; byta däck på bilen, boka tvättis för lakans- & mattvätt, ringa något samtal etc. Å vartefter det blir gjort, så stryks det… & hinns det inte med, så flyttar jag bara över till nästkommande vecka. Inget komplicerat & lättöverskådligt. Almanackan har åxå ett veckouppslag. Det gör att jag lätt kan se vad som är inbokat under veckan… det är till otrolig hjälp när man skall till läkare, naprapaten, KBT-terapeuten + andra bokningar som tandläkare, tvättstuga etc.
Det är åxå lätt att då boka in umgänge med vänner & familj.

Men jag börjar så smått gå tillbaka till kalendern i telefonen…. men jag skall försöka hitta någon lämplig app, där man har allt lättöverskådligt. Har kikat runt lite… men det tar sin tid. Å jag har ju hela 2017 på mig att hitta något som funkar… min ”bokalmanacka” tar ju inte slut förrän den 31 december 2017
blinkande smiley1

Kram på er

Jag har varit på botten & vänt… igen.

Hallå Finingar,

Förlåt för min frånvaro, men det har varit några extremt jobbiga veckor rent mentalt… & så pass att det även påverkat mig rent fysiskt. Jag lovar att berätta, men just nu är det för tätt inpå, så ge mig lite tid…

Men nu har jag fått lite konstgjort andning & skall försöka hitta tillbaka till livet igen.

hold on pain ends

Jag har saknat att skriva av mig här på bloggen något fruktansvärt, men orken har helt enkelt inte funnits. Men nu skall jag se det som en del av min dag… att skriva av mig lite om tankar, framsteg, bakslag & resultat. Det är så skönt att sätta saker på pränt.

Dessa veckor av frånvaro har varit en bergochdalbana. Både med mat, motion & återhämtning.

Robin har börjat äta efter ett kostschema som utesluter kolhydrater & jag bestämde mig för att haka på. Å på 2 veckor tappade jag 2½ kg, vilket gjorde mig överlycklig eftersom vågen stått still några veckor nu… men jag har inte motionerat överhuvud taget. Å nu har jag tyvärr gått upp de kilona igen.
startlinjen1
Men nu är det back to basics, på ALLA plan!

Å jag skall försöka hålla det simpelt:
1. Frukost, lunch & middag + 2 mellanmål (å då fortsätta med Robins kolhydratsfria kost)
2. Promenad till & från jobbet varje dag + långpromenad lördag & söndag
3. Meditation varje dag. Jag använder gratisappen ”Calm” som finns i appstore
4. Gå & lägga mig så att jag får mina 9 tim (just nu) sömn varje natt

Sen hoppas jag kunna modifiera detta lite grand om en vecka. Promenaderna är för att lixom komma igång igen… att återigen få in vanan att röra på mig. Att långsamt vänja kroppen vid rörelse & väcka den till liv. Å i en förlängning vill jag tebax in på gymet, med ett ordentligt träningsprogram, jag vill komma igång med yogan på allvar & så vill jag komma igång med löparprogrammet som jag hittat. Där man på 6 veckor ska ”lära sig” att jogga 5 km på  veckor.

Jag ska fixa det…

Nu skall jag gå & handla lite… André kommer hem en sväng efter jobbet & vill kika på fotbollen här.

Kram på er.

Jag är sååå glad att du kommit in i mitt liv igen…

Tjingeling…

Hur påverkas ni av musik?
Jag lyssnar på det mesta i musikväg & har alltid lyssnat på musik & mitt val av musik påverkades tidigare starkt av mitt humör. Sedan jag blev sjuk, eller till & med ett bra tag innan dess åxå (kanske flera månader), så slutade jag att lyssna på musik. Inte ens min ”Happy Feeling”-spellista på Spotify lyssnade jag på.
Jag tyckte musiken ”blev för mycket”, det var för mycket olika ljud på en gång… & det stressade mig något galet. Det gjorde att jag inte ens lyssnade på radion under en lång tid.

Någonstans i mitten av min sjukskrivning så hade jag svårt att sova, till & med efter att ha tagit Imovane. Så jag laddade ner 8-10 låtar med SPA-musik & havsljud från Spotify. Dessa lyssnade jag på några kvällar när det var svårt att sova… det fungerade kalasbra.

Å efter det har jag lixom känt suget efter musik mer & mer… men jag har inte vågat.

Men i fredags när jag var ute med Lena, så spelades det så klart musik… & det gjorde mig glad. Oerhört glad… & jag riktigt kände hur jag saknat den… musiken.
Påföljden har blivit att jag, mamma & syrran satt & sjöng i bilen under vår roadtrip Stockholm-Borlänge-Stockholm i söndags. Min Spotify har gått varm om mornarna när jag gjort mig i ordning för jobbet &  på kvällarna när jag duschat & gjort kväll.
Idag blev det min ”Happy Feeling”-spellista medan jag gav mig i kast med att städa badrummet. Å JISSES vilken tur att jag var ensam hemma…. för jag har ful-dansat & sjungit… nästan mer än jag städat. Å JISSES2 vilken ”Happy Feeling” jag har i kroppen nu!

Åååå jag är så glad att du kommit in i mitt liv igen musiken!

Kramis på er.

// Pernilla

 

 

Jag var grym igår… idag var det tunga ben

Halloj Finingar,

Jo, jag var rätt så mör i tisdags… men jag tog mig själv i kragen igår.

Jag började med en omvägspromenad hem på nästan 6,5 km. Det var skönt att gå i solskenet…
promenad-15-feb… & efter att ha messat lite med en kompis, som rekommenderat att jag skall dricka ett glas ljummet vatten med pressad citron & en nypa havssalt i, så gick jag inom affären & införskaffade 4 citroner & havssalt.

När jag kom hem, så käkade jag lite lunch & sen tog jag en dusch. Efter det, så tog jag faktiskt tag i den rena disken & fyllde sedan på diskmaskinen med smutsig disk & torkade av bänkarna i köket. Så skönt när det är gjort!g! Jag plockade även ur torktumlaren, men lade in kläderna bland den andra rena tvätten att ta itu med idag…

Sen käkade jag middag & gick ner till mamma & pappa för att titta på Robins hockeymatch hemma hos dem. Så jag knatade ihop nästan 11km & 14197 steg!!! Jag är fantastiskt duktig!
langd-steg-15-feb

Men idag var det tunga steg hem…. promenerade raka spåret hem, för jag hade bokat att gå ut  & gå med mamma på eftermiddagen idag. Men precis när vi bestämt mötestid, så öppnade sig himlen… så nu väntar vi på att det skall sluta regna… under tiden så ska jag nog vila en stund. Å sen ta rätt på den däringa tvätten som ligger på min säng… & kanske t o m byta lakan!

Vi hörs senare

Puss & kram

// Pernilla