Tag Archive | sjukskrivning

Samtal med Dr Bo – varning för långt inlägg.

Halloj,

Hoppas ni haft en bra dag…

Jag inledde min dag hos husläkare Dr Jan, som fortsatt sjukskrev mig på 50% till och med den 31 maj. Det ger mig ytterligare 6 veckor att knäcka nöten till hur jag skall hitta mer energi & en härligt ljuvlig balans i livet.

balans

Sen hoppas jag innerligt att jag är stark nog att prova att gå upp lite till i tid i juni!

Men jag lovade att återkomma till er med vad jag & Dr Bo, min psykolog pratade om under vårt sista samtal igår… mest, så var det jag som fick berätta  vart jag befann mig idag & hur jag mådde. Å jag sade som det var; att jag fortfarande har väldigt ont om energi & upptäckte den hårda vägen att det inte går att ha mer än kanske 1 eller 2 saker bokat per vecka… det är tråkigt, men tyvärr den hårda sanningen just nu. Små saker som att handla, träffa vänner eller bara hänga med min älskade familj tar oerhört ycket mer på krafterna än jag anat.
Men rent mentalt känner jag att jag kommit en bra bit på väg. Vi har ju ofta (typ varje gång vi träffats) pratat om att jag måste lära mig att vara mer snäll mot mig själv & visa mig själv mycket mer omtanke.
Å där har jag kommit en bit tycker jag. Jag försöker varje dag att hitta ett sätt att vara omtänksam & snäll mot mig själv. Å framför allt göra saker för att jag verkligen vill.

Jag har åxå med Dr Bo’s hjälp, under dessa 10 besök, hittat orsaker till en hel massa saker. Som varför jag t ex sabbade min ekonomi i samband med skilsmässan från barnens pappa för snart 20 år sen. När han hört hela historien om hur det gick till, så berättade han att för honom var det glasklart att jag redan då var utmattad! Att min hjärna var så uppe i varv & så stressad att den inte klarade av att ta in ”jobbig” eller besvärande information. Utan för att underlätta för min utmattade hjärna så lade mitt undermedvetna undan allt som krävde extra jobb, extra energi eller extra engagemang från mig. Allt som var utöver det ”normala”, lades åt sidan för att ta itu med senare…. men senare blev ändå lite senare, som blev till att det aldrig hände… & blev FÖR sent.

Å när han nu återberättade detta för mig igen, som en del av det han ville att jag skulle ta med mig, så slog det mig plötsligt; jag gör så nu åxå! Har jag t ex ett långt mail (dessutom på engelska) framför mig, eller ett mail, som är lite knepig att förstå, så sparar jag dessa till senare…. är det dax för storstädning hemma, så lägger jag gärna detta åt sidan & hittar på något skoj istället & tänker att jag städar senare…
Jag berättade detta för Dr Bo, som genast berömde mig för att jag faktiskt hittat en ”varningssignal”. Vi har ju tidigare pratat om att jag är livrädd för att hamna i samma sits ekonomiskt igen… & jag är galet rädd för att inte känna igen varningssignalerna om jag närmar mig en ny utmattning i framtiden. Så jag har fått med mig en försäkran om att så inte kommer att vara fallet! Å tillsammans har vi upprepat de kännetecken jag har noterat…

Men att jag nu hittade ett till…. som jag dessutom faktiskt erkänner att jag gör just nu! Då fick Dr Bo den där blicken, så sa han att OK; du har konstaterat att detta är något du gör just nu… det är naturligtvis inget bra. MEN, det positiva med det är att du hinner jobba bort det, innan du landar i fasen ”FÖR sent”.
Så, istället för att lägga dessa jobbiga saker på hög… så försöker du att ta itu med sakerna när de dyker upp eller på den tid som du satt upp att ta itu med dem. Se till att du har gott om tid, så att du kan läsa det där mailet lite långsammare & verkligen förstå vad som står däri… Å innan du tar itu med de där jobbiga sakerna, ta en liten stund & försök att hitta känslan som kommer att infinna sig när du kan bocka av mailet, eller städningen. Förr du kommer ju att vara så nöjd över att ha tagit itu med städningen, mailet eller vad det nu är & den känslan är ju en positiv känsla… & sen ger du dig en klapp på axeln för att det är gjort!

Å det ska jag verkligen ta med mig!!

Just nu känner jag mig lite tudelad till att inte få träffa Dr Bo igen… men vi har grävt så mycket i dåtiden, hittat knutar & problem. Å vi har hittat lösningar både till problem & knutar. Så jag känner mig lite färdig med det… Vet inte riktigt vad vi mer skulle ha kunnat prata om. Men hans sätt att se på saker som jag tycker är enorma berg eller olösliga problem är så härlig… för inget är lixom något problem. Det finns inget som inte kan lösas med små & enkla medel. Å allt jag har varit med om… finns det alltid någon annan som varit med om, fast ändå lite värre…
Men jag vet vart han finns om jag behöver honom. Å med de orden kändes det skönt att säga ”Tack för denna gång”.

startlinjen1

Imorgon skall jag till nästa fas i denna återkomst… nämligen min KBT terapeut. Det skall bli spännande att se vad morgondagen har att ge…

Men nu blir det natti natti – är galet trött (har ju haft 2 bokade läkarbesök redan & ska på ett tredje imorgon…. jag som inte orkar så här mycket….)

Kram på er.

Såååå trött idag…

Halloj finingar ,

Idag ska jag försöka hålla mig kort… jag är så trött att jag knappt vet vad jag heter.

Det har varit påskledigt & med facit i hand, så har jag haft alldeles för mycket i almanackan under påsken… Men när det är familjehäng, så har jag trott att det är OK. Att jag skulle orka, att det är positivt, för att jag älskar dem högt & för att de ger mig så oerhört mycket kärlek, skratt & positiv energi. Precis vad jag behöver…

Men tydligen inte… uppepå det, så träffade jag min psykolog, Dr Bo, för sista gången idag. Å det känns sååå tudelat! Dels för att jag tycker mig ha rotat klart i mitt förflutna & vad det haft för inverkan på min utmattning. Vi har grävt djupt i mitt liv, hittat & knutit upp så många knutar… han har guidat mig varsamt genom mitt förflutna & låtit mig själv få tid att tänka efter & komma underfund med saker & orsaker till att jag är där jag är idag. Å jag känner mig färdig med att rota i det förflutna nu. Jag vill ta med mig det jag lärt mig hos Dr Bo & fortsätta min resa…. FRAMÅT. Men han har varit ett enormt stöd för mig under resan…

Jag har sagt det förr…. mina sittningar med Dr Bo triggar igång tankarna hos mig… så jag blir galet hjärntrött ett par timmar efter att jag varit hos honom. Tankarna går bara runt, runt, runt i huvudet & det tar ett tag innan de landar. Då blir jag så trött att jag knappt kan öppna munnen & föra normala konversationer.
Så även idag så… men jag åkte till jobbet. Hade dock förvarnat syrran på att jag skulle sikta på att jobba mina fyra timmar, men jag varnade för att jag eventuellt inte skulle orka…

Men med lite jäklar anama, så fixade jag mina fyra timmar… sen inom ICA för att handla frukt & grönsaker. Robin kom & hämtade mig på ICA, vilket var superskönt.

Jag gjorde pastasallad med kyckling medan Robin åkte till Hovet för att hämta träningsgrejor & sedan vidare till Jakobsberg för att hämta sin flickvän, Belinda. Å jag käkade innan de hann hem, för jag visste att det skulle bli en tidig kväll…

Så nu ska jag göra kväll & gå & lägga mig…. imorgon bitti är det läkarbesök hos min husläkare Dr Jan. Min sjukskrivning går ut idag, så vi skall se vad morgondagens dom blir… jobba mer, jobba mindre eller jobba lika mycket som nu.

Imorgon lovar jag att berätta mer om vad Dr Bo & jag kom fram till idag.

Natti natti

lugn & ro

När hjärtat kokar över av kärlek & stolthet…

God förmiddag finingar,

Hoppas att ni haft en lugn & stillsam helg med era nära & kära.
Jag hängde med mamma & pappa hela dagen igår åxå. Mamma & jag var först & handlade ingredienser till den lunch hon skall bjuda sina drygt 50 kollegor på, sin sista arbetsdag innan pensionen, på onsdag. Å eftersom vi kommer att åka bort på måndag & inte kommer hem förrän tisdag kväll, så valde vi att förbereda, det som förberedas kunde igår….
pajer in the makin

Så hela dagen & halva kvällen ägnades åt att baka pajer. Å när vi var klara, så sjönk vi ner i soffan med ett par glas vin & kikade på Ocean’s Thirteen. Å när den var slut, så ramlade jag upp för backen hemåt… summa sumarum, en fantastiskt mysig dag i älskat sällskap. Så skönt att få göra något tillsammans, efter det fruktansvärda som hände i fredags.

André praktiserade sin sista natt på polisstationen i Katrineholm i natt… & jag har varit en smula orolig för hans val av yrke, med tanke på hur polisernas arbetsmiljö utvecklats de sista åren, med bl a stenkastning.
Men efter alla bilder som spreds på sociala medier igår på polisbilar som var överfyllda med blommor. Allmänhet som spontant gick fram & tog poliser i hand & kramade om dem som tack för deras insats, så känner jag bara en grym stolthet över hans val. Han skall bli en av dem som offrar sig blint för att vi andra skall kunna känna oss trygga i vårt samhälle. Han skall bli en av dem som springer rätt in i kaoset när vi andra flyr från det… så imorse, när jag klev upp & såg hans dammiga kängor på hallmattan, så fylldes mitt hjärta av kärlek, lugn & stolthet.
kängor i hallen
Idag skiner solen, mitt hem ser ut som om en tornado dragit igenom här… tvättkorgen är full, fönsterna är galet smutsiga, (då de inte blev putsade i höstas eftersom jag var som sjukast då). Altanen skulle behövas tvättas av & ställas i ordning, balkongen lika så… Dessutom skulle jag behöva ägna mig själv lite uppmärksamhet; färga håret & bada fötterna t ex.  Jag har redan konstaterat att jag inte kommer att hinna med allt… eller ens orka. Men en påtår, en frukostsmörgås & lite planering ska nog ordna en bra att-göra-lista för dagens hemmafix.

Kram på er.

Vad har hänt sen sist?

Halloj finingar,

Tisdag & vi är inne på en ny vecka med nya utmaningar.

Det blev inte mycket gjort i helgen! Jisses vad jag var trött… vaknade vid halv 9 i lördags. Gick upp & tog min medicin, men beslutade mig för att gå & lägga mig en stund & lyssna klart på den 1½ timme jag hade kvar på min ljudbok.
Det fick helt enkelt vara OK att ha en slappardag… & jag tror inte jag klev upp förrän vid 13.30!! Men jag hade inte ork att göra något överhuvud taget… så det blev ingen städning, ingen promenad & ingen yoga. 😦
Hängmattan

I söndags däremot, så blev det lite städning. Jag rev lakanen i min säng, dammade i vardagsrummet & dammsög… men det var allt. Helt galet… men bara att fortsätta att förklara för mig själv att det är ett bakslag & jag måste ”börja om från början”… typ…
Å där har jag min stora utmaning. Att ta ett steg tillbaka & börja om från början med mycket frisk luft, promenader, meditation & på allvar börja yoga! Men det är svårt… jag känner att det är mycket ”annat” som måste göras… men så landar jag helt utslagen i soffan när jag kommer från jobbet istället.

I söndags eftermiddag var vi hemma hos mamma & pappa hela gänget… jag & syrran. Å så André  & Robin med flickvänner. Vi drack bubbel, premiärgrillade & firade att pappa slutat jobba & blivit pensionär ”på riktigt” & inte bara ”folkpensionär!. Så himla mysigt att vara samlade alla.

Där pratar vi om att tanka positiv energi! 

Igår så började en ny vecka…. med nya utmaningar. Å jag sov dåligt natten till igår, så jag vaknade ca 20 min innan klockan ringde. Istället för att ligga kvar, klev jag upp & mös runt hemma men var ändå färdig i så pass god tid att jag hann med att promenera till jobbet. Det var så himla skönt! Å med promenaden hem skrapade jag ihop 4,8 km…

Idag var det lite upprepning av gårdagen, jag sov lite dåligt inatt, trots att jag tog en insomningstablett. Men var ändå uppe strax efter att klockan ringde, så jag promenerade till jobbet idag med. Å när det var dax att bege sig hemåt sken solen, så jag frågade en kollega om hon ville gå vår ”lunchrunda” med mig & det ville hon. Så jag fick en liten omvägsprommis hem & har idag traskat ihop ca 6,7 km. Å jag är mycket nöjd med det. Men jag klappade ihop kl 15 & slocknade 30 min i soffan… så skönt!jag efter middagslur

Så idag har jag bara, kört ett renöringsprogram på diskmaskinen & städat ur skåpet under diskhon, där sophinkarna står… det behövdes.
Robin åkte med några lagkamrater till Mallis imorse, så jag & André åt middag själva idag. Då blev det kebab med ris från Familjegrillen. Så smarrigt.

Nu skall jag meditera & sen ta en dusch & gå lägga mig.

Kram på er

Utvecklingssamtal & optikerbesök.

Go kväll,

Det blir ett kort inlägg ikväll… är supertrött & skall krypa ner under täcket snart….
Det har varit en mastig dag, idag.

Först utvecklingssamtal på jobbet. Å under normala omständigheter hade det inte varit nån större grej, men i min utmattning blev det större än jag trodde. Vårt ”koncernspråk” är ju engelska, så det tar sin tid att läsa igenom & se till att man läst & tolkat det som står i dokumentet som ligger som underlag för utvecklingssamtalet.
Men själva samtalet gick bra tycker jag.

Å av de 4 timmar jag jobbar, så gick 2 timmar till utvecklingssamtalet…. så jag kände mig lite stressad över att inte riktigt hinna med allt övrigt jobb innan jag gick hem. Men så måste det få vara. Det kommer en ny dag imorgon & hinner jag inte med allt, så får jag helt sonika be om hjälp!

Jag traskade hem efter jobbet & efter att jag ätit lunch med tjejerna på jobbet & mötte en städande Robin i hallen 🙂 Han hade fått i uppdrag att plocka undan, damma & dammsuga i hallen, köket, lilla toaletten & på sitt rum.
Så skall jag ta badrummet, vardagsrummet & mitt sovrum imorgon.

På eftermiddagen, så åkte jag syrran & Nenne till Skärholmen för att gå till optikern… jag har känt att jag ser sämre sen jag blev sjuk & det är dax att gå till optikern. Jag har fått förstora texten på skärmen på mobilen & tycker att texten på TVn är en anings suddigare än förut. Å Tessan & Nenne hade pratat om det länge… så till slut tog Tessan tag i saken & bokade in oss i eftermiddags.

Så om ett par veckor får jag hämta mina nya fina glasögon. Jag längtar faktiskt!! De hade erbjudande om 2 par till priset av ett… & det blev lite dyrare än jag tänkt. Men optikern rekommenderade progressiva glasögon & då fick det bli så. Men men… måste man, så måste man.

Imorgon är det äntligen fredag…. & jag har inget bokat i helgen. Förutom att vi skall grilla någon av dagarna hos mina föräldrar. Så det blir vila, promenader & yoga för min del. Å så ska jag försöka skvätta lite färg i håret…

Tror ni jag har gjort den avtalade yogan i veckan då? Nääää, men jag har fortfarande hela helgen på mig att göra veckans 2 yogapass. Så det ska nog inte vara något problem…

Nä hörni, nu blir det till att hångla upp John Blund.
Vi hörs imorgon.

Puss & kram

En ordentlig LÖÖÖÖVE boost <3

Halloj finingar,

Hoppas ni haft en bra onsdag…. nu är det utförsbacke till helgen 🙂

Jag var supertrött när jag kom hem idag, så jag somnade 1 timme på soffan. Det var superskönt… men jag har inte hunnit med min yoga eller min meditation idag. Som tur är, är inte kvällen över ännu, så jag hoppas att hinna med meditationen i alla fall.

Men jag skulle ju berätta något skoj… en riktig boost för självkänslan. Igår lade jag upp denna bild på min Instagram:
instagram2

Å all den kärlek & alla de hejjarop jag mötts av efter inlägget… det liknar nog inget jag upplevt tidigare. Det har varit en riktig LÖÖÖVE boost & fyllde på min självkänsla rejält.
Dessa 10 tappade kilon har ju inte varit så svårt att bli av med… de har lixom ramlat av, nästan av sig självt… kortisolhalten sjönk förmodligen i kroppen när jag var heltidssjukskriven. Å i o m det, så var jag inte så sötsugen längre, utan nöjde mig med frukost, lunch & middag. Innan jag blev sjuk, så var jag nog svensk mästare i stressätande.
Har f n ett litet bakslag i utmattningen känner jag… är tröttare än vanligt, har fått tillbaka mitt tics i vänster öga & har haft ett par ångestattacker. Å så klart då även sötsuget…
Men jag försöker att stå emot, dricka vatten när sötsuget sätter in… min meditation & min yoga ska hjälpa mig med det andra. Å så sömnen! Den kommer att göra underverk.

Å vad gäller vikten, så är det nu jag känner att den stora utmaningen kommer. För jag vill ju fortsätta tappa vikt. Jag har ju någonstans 15-20 kg kvar, kanske ändå mer. Å nu jobbar jag 50% & skall ju så småningom tillbaka till 100% på jobbet. Men jag känner att jag vill försöka nyttja den här ”extra tiden” jag har på dagarna till att skapa bra rutiner för träning. Så att det vartefter jag ökar på arbetstiden bara flyter på med träning & kost…
Å det är ju välkänt att träning faktiskt motverkar stress, så jag ser detta som lite win-win.

Jag ska under helgen försöka hitta på något bra sätt att få ihop bra, fettförbrännande träning, som jag kan kombinera med min yoga & mina promenader. Är galet sugen på att anlita en PT, så att jag får börja lyfta vikter. Det sägs vara oerhört effektivt för fettförbränningen.. Men PT är ju inte så där särskilt billigt & med inkomstbortfallet som sjukskrivningen ger finns inte utrymme för det. Däremot har jag kikat lite på Olga Rönnbergs ”Mamma Fitness”, hon har ett upplägg för PT online som jag är grymt nyfiken på. Det är inte lika dyrt som att anlita en egen PT för 2-3 ggr tills man fått kläm på skivstänger, reps etc.
Å jag tror att en 35 dagars period, med ev förlängning i ytterligare 30 dagar skulle kunna vara något… man får ju ändå hjälp med både kost & träning. Å jag gillar Olgas inställning till mat & träning. Inget är förbjudet, man skall inte gå på någon diet.. ibland orkar man träna fler pass, ibland färre… Det är lixom så livet funkar. Å jag är ute efter en ny livsstil.

Jag skall klura lite till & höra mig för lite. Å se hur mkt pengar som landar på kontot nästa gång innan jag bestämmer mig.

Nu blir det meditation & sen dusch & säng.

Natti natti på er.

Pernilla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Å så mycket kärlek & hejjarop jag har mötts av efter detta… en riktig LÖÖÖVE boost. Fr

Positiva toner hos Dr Bo

Å jag kan inte lämna er med ett sådant ledsamt inlägg som det förra…

Så jag passar på att dela med mig av något positivt, att sluta dagen med.
happy faces

Jag hade ju möte med min rehabcoach i förra veckan… & där sade både hon, vår HR-chef, min nya chef Jenny & min fd chef Tessan att jag gjort stora framsteg. Att jag kommit väldigt långt i mitt tillfrisknande på så ”kort tid” som det ändå gått.
Å jag som tycker att detta tagit en evinnerlig tid (jag blev ju sjukskriven 5 oktober 2016), tycker ju att det är superkul att höra att det ändå gått fort! Å jag har verkligen sugit på den karamellen & tagit det till mig… & jag försöker verkligen intala mig själv att jag gjort stora framsteg på kort tid. Även fast tiden egentligen är oväsentlig här. Målet är ju att jag skall bli frisk & hur lång tid det tar är oviktigt.

Jag berättade detta för Dr Bo idag åxå. Han blev glad över det han hörde. Å som vanligt vill han att jag skall tänka efter, fundera & framför allt reflektera över VARFÖR jag tror att det gått så fort att komma dit där jag är idag. Vad tycker jag har varit det bästa för mitt tillfrisknande under denna tid?

Å jag behövde inte fundera så länge:
Våra samtal, svarade jag rätt fort. – Vad skoj, sa Dr Bo. Varför tycker du att de har varit den bästa medicinen?
Allt vi pratat om, att det inte bara är det som hänt de sista 2-3 åren, som är orsaken till att jag blev sjuk. Utan att jag under så många år försökt bevisa för andra att jag duger, att jag är bäst, att jag kan, att jag hinner & orkar mest.  Jag har sökt bekräftelse genom att alltid göra saker för andra & aldrig för mig själv. Å detta har jag gjort i nästan 20 års tid! Å hur fånigt det än låter i mina öron idag, så började allt med skammen över min skilsmässa & hur jag sabbade min ekonomi då. Sen har jag ju förstått, efter våra samtal att bägaren har fyllts på rätt rejält under de sista 5 åren då jag & min älskade familj haft ett par, tre ordentliga svackor. Å då har jag gått in i ett ”survival mode” & sett till att göra allt jag kan för att vi skall ta oss igenom dem… men aldrig riktigt bearbetat svackorna efteråt.
Å så det sista 1½-2 åren, då jag personligen både haft det tufft & känt en oro på jobbet. Det har vart omorganisationer & min roll var en period högst oklar (i mina ögon). Å allt detta kröntes sedan i höstas med att Robin abrupt flyttade hemifrån.

Att vi tillsammans har trasslat upp denna 20 år gamla härva & du har fått mig att förstå att det inte bara är det som hänt det sista 1½-2 åren som är orsaken till att jag klappade igenom har varit ett nyttigt genombrott för mig. För det gör att det känns mer logiskt att jag faktiskt blev sjuk.

Sen är det ju åxå så att det finns väl ingen som googlat ”utmattningssyndrom” så mycket sen den 5 oktober, som jag gjort. Å detta för att jag VELAT bli frisk från första dagen jag varit hemma… så jag har själv googlat fram bloggar om utmattningssyndrom, hur man blir frisk från utmattningssyndrom, hur lindrar man ångest, hur känner man igen utmattningssyndrom, bästa sättet att komma tillbaka från utmattning….
Jag har lusläst mig igenom internet efter information. Å sedan har jag provat det som jag tror passar mig bäst. Jag har provat yoga, meditation, promenader, träna på gym mm.

Å Dr Bo’s leende & stilla nickande medan jag maler på, bekräftar att vi tänker & tycker likadant! 🙂
– Jag håller med dig helt. säger han sen. Du har knäckt koden. Hur känns det nu? Detta är den näst sista gången vi ses.

Jag var förberedd på den frågan: Jag är SUPERNÖJD med de insikter jag fått av våra samtal. Å jag har lärt mig så mycket om mig själv & jag kommer att jobba stenhårt med att göra saker för MIN skull i fortsättningen. Jag skall sluta att vara den ”duktiga flickan” som alltid gör allt för alla andra i första hand. Jag skall börja stå upp för mig själv, mitt välbefinnande & mitt egenvärde. Näää det kommer inte att bli lätt, men det kommer att bli lättare för varje gång jag gör det & jag skall öva, öva & öva. Jag vill uppåt & framåt nu.. det känns nästan som om jag skall ta examen nästa gång vi träffas.

Är det inte fantastiskt?? Så mycket positiva tankar & framsteg. Jag är fanimej grym!

Klockan har nu passerat läggdax för 45 minuter sen… så jag skall hoppa in i duschen & sen skutta i säng. Men lova att ni kikar in här imorgon åxå…

Puss & kram

Pernilla