Arkiv

Vilsamma måndag…

…. den första dagen på semestern.

Jag hade en del ”borden” på min lista idag. Men har varit ”satt ur spel” pga ångest hela dagen… så istället för att ta en promenad till Maxi, via kyrkogården för att säga hej till mormor & morfar, så har jag legat på soffan, under en filt & slumrat större delen av dagen.
fall down 7 times, stand up 8
Men ingen fara på taket… tolkar det som om min kropp pyser ut stress & vill gå i vila. Så jag gör ju bäst i att lyssna. Huvudsaken är att jag inte behövde medicinera ångesten. Utan jag kunde rida ut den & sedan slumra en stund.

Nu är klockan strax efter 21 & jag är ruskigt trött… & det är kanske inte så konstigt. Så jag klurar på att vattna blommorna på balkongen & sen krypa ner under täcket med min ljudbok…

Imorgon är en ny dag. Håller tummarna för att jag får vakna pigg & med energi att ta itu med det som inte blev gjort idag.

Kram på er.

 

 

Firar tre dagar utan ångest

Så har vi kommit till söndagen & den sista av mina 5 lediga dagar….

Å det som skulle ha varit 5 dagar av sömn, yoga & promenader blev det ingenting. Sovit har jag gjort. Men ångesten har förstörde mina första 2 dagar….
ångestPå midsommarafton vaknade jag dock utan ångest & kände en gnutta hopp. Å när den inte kickat in ens när klockan slagit 13, så vågade jag mig ner till mamma & pappa för midsommarlunch. Det blev en supermysig midsommarafton….
Å om ångesten valde att utebli av egen kraft, eller för att jag faktiskt drack ett par glas vin & en nubbe tänker jag inte spekulera i…
midsommar
Jag fick till & med 3 nattgäster med mig hem! Robin, Belinda & Theo valde att sova kvar, så dem fick jag rå om lite extra. De gav sig av vid 12-snåret igår för att fira Belindas pappa som fyllde år & kika på fotbollen med hennes familj.

Å jag, jag hejjade på mig själv för att jag inte hade någon ångest igår heller…. men däckade i soffan typ 45 minuter efter att ungdomarna gett sig av. Sedan varvade jag ett par timmars sömn, med typ 30-45 minuters vakenhet fram till fotbollen. Å vilken gastkramande tillställning det blev! Vi gjorde en grym insats på alla håll… men tyvärr blev det ett dråpligt slut. Nu är det bara att ladda om för Mexico.

toivonen
Men efter fotbollen var det tack & godnatt igen!
Å jag har sovit som en klubbad säl fram till kl 9.30 idag! Jag känner mig faktiskt något piggare & skall nu försöka hushålla med den lilla extra energi jag känner idag. Så tror jag skall sikta på att städa & byta lakan i sängarna.

Kram på er.

 

9 saker en person med ångest vill att du skall veta…

Ännu en skitdag till ända.

Precis som igår, har jag brottats med ångest av & till hela dagen. Men idag har jag inte tagit någon medicin. Jag har bara 4-5 tabletter kvar, så jag skall försöka klara mig utan den. Detta för att motivera mig att hitta andra sätt att hantera min ångest.

************************************************************************************
Ångest är ett vanligt tillstånd, som påverkar livet för massor av människor. Men ändå är det ett tillstånd som är så otroligt missuppfattat. För nej, ångest handlar inte om att vi ”ångrar saker”. Snarare är det en känsla i kroppen (med både psykiska och fysiska symptom) att något är riktigt, riktigt fel – även om vi ibland inte vet vad.

1. Ångest ger fysiska symptom

Ångest är inte bara en känsla. Ofta ger den även fysiska symptom så som svettningar, tryck över bröstet, bultande hjärta och spända muskler. Kraftig ångest kan dessutom ge symptom så som illamående, yrsel, frossa, domningar och klåda.
För min del, så visar den sig, numera, oftast genom ungefär samma symptom som när man har lågt blodsocker. Jag känner mig svag, blir kallsvettig & skakis. Å detta gjorde till att jag länge misstog den för just lågt blodsocker & kastade i mig en chokladbit & det hjälpte, för några minuter.

2. Jag kan inte alltid kontrollera det

Även om jag anstränger mig så går det inte alltid att styra. För mig är det till & med så att den medicin jag fått inte alltid hjälper. Ibland tar den inte ens udden av ångesten.
Men jag tar den bara när jag känner att min ångest är maxad & jag mår riktigt eländigt & inget annat hjälpt (gå undan, andas lugnt)

3. Jag förstår inte alltid varför

Plötsligt är den bara där. Ibland är det tydligt var den uppstår ifrån, men ibland förstår jag den inte alls… ibland kommer den smygande… & ibland slår den till som en blixt från klar himmel.

4. Mycket av lidandet sker i det tysta

Nej, oftast säger jag ingenting till andra. En del låser in sig istället. Å så gör oxå jag helst.
För min egen del har det INGENTING med skam att göra, utan att jag helt enkelt försöker hantera den själv. Inte låter du din omgivning veta varenda gång du har ont i huvudet?
Men ibland kommer den över mig på jobbet… & där har jag inte så många ställen att gå undan på, mer än toaletten.

5. Även enkla små saker kan trigga den

En liten grej kan öka i storlek, och helt ologiskt ta över kroppen & det känns som om man inte har kontroll.
Det är vad jag tycker är det som är allra mest skrämmande.

6. När den kommer är den förlamande

I sin allra vildaste attack känns det som om den stoppar upp livet. Den bedövar och förlamar. Inte förrän den är borta kan vi röra oss helt fritt igen.
Nu har jag lyckligtvis inga så kraftiga attacker. Även om det ibland känns som om mina ben inte skall bära mig & jag blir helt orkeslös & inte ens orkar lyfta mina armar.

7. Det syns inte alltid utanpå

Ångest sker inuti. Men inuti kan den vara STOR. Även om vi ler så kan det finnas ett tryck över bröstet och tankarna vara någon helt annanstans.

8. Det kan kännas som att det aldrig kommer gå över

Även om det gör det. Jag är inte rädd för min ångest, utan försöker till en början att andas igenom den, lugnt med långsamma & djupa andetag. In genom näsan & ut genom munnen.

9. Jag behöver dig (även om jag drar mig undan)

Även om jag vill bli lämnad ifred, även om jag drar mig tillbaka och drar täcket över huvudet, så hjälper det att veta att någon finns där. När jag är redo att krypa fram igen – var bara där ❤

Kram på er

 

Ångesten har hållit mig fången hela dagen…

Onsdag & min första lediga dag….

Jo, jag har tagit ledigt onsdag & torsdag för att få en lång midsommarhelg. Å jisses som jag behöver det.

Jag vaknade vid kl 8 idag men låg kvar i sängen & lyssnade på ljudbok till 9… sedan gick jag upp & käkade frukost. Så skönt att bara få vara… utan en massa måsten & borden. Men så dök en gammal ovän upp; Ångest…

anxiety

Men jag försökte rida ut den med att fokusera på andningen. Det gick sisådär…. så jag bänkade mig i soffan & kikade på slutet på Nyhetsmorgon med en kopp kaffe & började trassla ut garnhärvan som Theo lekt med i helgen… det har tagit mig 4 dagar, men jag lyckades till slut reda ut den enorma härvan… Vid 12 snåret hade ångesten fortfarande inte gett med sig (efter drygt 3 timmar), så jag tog en tablett & satte mig i soffan & virkade lite, med förhoppning om att medicinen skulle kicka in på en timme, så jag kunde komma ut på en prommis…

Men ICKE!!! 
Så jag har suttit i soffan & virkat mest hela dagen…. varvat med lite gråt & ångest. Nu är det snart läggdags…. är rätt trött efter att ha krigat med ångesten hela dagen.

Men jag hoppas på en bättre dag imorgon… 🙂

Kram på er

Du ser inte hur jag mår…

Jag sitter i soffan, med mitt morgonkaffe & känner den välbekanta känslan av pirr & svaghet i mina muskler…. ni vet, som när man blir knottrig på hela kroppen av välbehag… jag får samma knottror på kroppen, men istället för välbehag känner jag obehag! Jag  börjar frysa, det känns som om benen skall vika sig om jag reser mig upp, jag blir alldeles skakis (ungefär som ett blodsockerfall) & pulsen ökar… Det händer även att jag får ett tryck över bröstet & blir oerhört ljud- &/eller ljuskänslig.

Jag känner att luften jag andas inte når hela vägen ner i lungorna, så jag börjar kippa efter andan & känner att jag lixom måste ta ett par riktigt djupa andetag in genom näsan & känna hur lungorna expanderar för att sedan sakta, sakta pysa ut luften genom munnen.

Det är min ångest… & för mig är det enormt svårt att veta när den dyker upp… i vilka sammanhang den kommer att visa sig & framför allt varför. Å det är något som jag verkligen skulle vilja ha koll på. I vilka sammanhang kan den tänkas visa sig?
Det blir ju så mycket lättare att försöka undvika de situationerna då. Jag försöker föra lite anteckningar om när, vad som hänt, vad som sker omkring mig etc… men jag har ännu inte hittat något mönster.

jag-i-soffan
Det tar ofta en 10-15 min innan jag fattar att jag har en ångestattack. När förståndet kickar in, börjar jag djupandas & försöka slappna av… & har jag tur, så börjar attacken då att klinga av efter ytterligare 5-10 minuter. Så det är inte ofta jag behöver medicinera min ångest…  Men varar attackerna längre än 20-30 min, så brukar jag ta till medicin. Detta för att jag efter så lång tid blir oerhört matt & trött i kroppen…

En ångestattack är kroppens alarmsystem som kopplas på i tron att man utsätts för fara. Så kroppen börjar pumpa ut en massa adrenalin i förberedelsen för att fly eller slåss. Å det adrenalinpåslaget gör att kroppen jobbar hårt, varför det är lätt att bli trött efter en attack.

Du kommer aldrig att se på mig om jag har en ångestattack… & för mig gör inte det någonting.  Jag går gärna undan eller ”proppar” lugn musik i öronen om jag sitter på jobbet eller i andra större sällskap där det är mycket ljud. Jag vill handskas med min ångest ensam… i lugn & ro.

Men jag tycker att det är värt att veta att vem som helst i din omgivning kan ha ångest.
36% av Sveriges befolkning mellan 16-84 år uppgav år 2016 att de haft besvär av ångest eller oro i någon grad.

Å allas ångest tar sig olika uttryck… en del människor fungerar inte alls med ångest, utan blir helt handlingsförlamade. Min ångest anser jag inte är så pass allvarlig att mitt liv påverkas avsevärt. Å jag tror helt & fullt att den kommer att minska & så småningom helt försvinna vartefter jag hittar en härlig balans  mitt liv.

Imorgon ska jag återkomma med hur jag skall hitta den där härliga balansen i mitt liv…

Nu – ska jag sova!

Natti natti

 

Mysfrulle & ångest…

Lördag idag & jag sov förvånansvärt gott!
Jag tänkte ta en insomningstablett innan jag gick & lade mig igår, men hoppade över det. Tänker på vad Dr Bo sa är jag i våras sa att jag börjat trappa ner på dem; – Det kan vara smart att prova att INTE ta dem när det är helg & det är OK att sova länge om man haft en dålig natt.
sängvy
Å jag gick & lade mig vid kl 23.30 igår & vaknade första gången vid 04:45… Sååå tacksam för att jag ändå fick sova gott. Men jag har istället drömt intensivt! På morgonkvisten drömde jag att jag åkte skridskor, som värsta proffset… direkt på golvet (!!) i min gamla hemmahall från innebandytiden – Albyhallen. Helt crazy, jag som inte ens kan åka skridskor ha ha ha ha.

Jag klev upp vid 10-snåret & kirrade en riktig mysfrukost:

mysfrukost

Kaffe, yoggi, ingefärashot, surdegsbröd, blodgrape, kiwi & granatäpple.

 

Hade tänkt ta en promenad inom centrum & lämna in en Harry Boy, men fick en ångestattack… som inte gick över trots andningsövningar… Såååå jag fick ta till piller:

oxascand

Aldrig skoj – men är glad att jag har dem.

Så nu sitter jag här & väntar på att de skall kicka in. Vet att jag behöver komma ut i friska luften… men just nu är jag så skakis, gråtmild & har det tungt med andningen att det bara inte funkar. Har kurat upp mig i soffan, under en filt & dricker kaffe i väntan på att pillret skall hjälpa.

Å min Harry Boy – ingen fara… jag skapade ett konto på ATG.se & lämnade in den digitalt istället. 🙂

Kram på er

 

När planen går i kras…

Det blev inget gym igår…

Jag hann så långt som att äta ordentlig frukost, borsta tänderna, skriva det förra inlägget, byta om & kasta i mig en citron- & limekvarg innan jag fick kapitulera.
Det började i o f s redan när jag började byta om… jag kände mig lite skakis. Men jag tänkte, som alltid, att jag behövde äta något.
Det var då jag hämtade kvargen…. men det blev värre & värre. Till slut skakade jag som om jag inte ätit eller druckit på en vecka & jag frös inifrån & ut, så där så det kändes som om skelettet skulle krackelera om jag rörde mig. Å så det milda trycket över bröstet.

Polletten trillade ner efter typ 10-15 minuter…. ångest….
FAAAAAAAAAN!!! Det var faktiskt rätt länge sen jag hade ångest sist. Å detta är väl bara ett tecken på att jag faktiskt befinner mig i ett bakslag.

Hur som helst så tänker jag att jag skall försöka vila en stund & se om den lägger sig. Så jag skjuter en timme på gymbesöket bara. Men näää, efter en halvtimme så går jag till badrummet & tar en Oxascand. Kryper tillbaka under filten i soffan & tänker; – Det är tur att gymet har öppet dygnet runt.

Efter ytterligare 45 minuter, så har medicinen bara tagit udden av attacken, så jag klurar på om jag skall ta en halv tablett till. Men bestämmer mig för att inte göra det utan försöka vila istället… & somnar. Sover gott i 1½ timme & vaknar upp utan ångest, men matt. Så istället för 40 min i crosstrainern, blev det soffläge hela kvällen.

Bestämmer mig tidigt för att INTE ha dåligt samvete! Utan att ta nya tag imorgon & där är jag nu. Jag har ätit en grötfrukost & skall snart borsta tänderna & klä på mig. Vill komma iväg innan magen börjar kurra efter lunch….

C ya’ll