Firar tre dagar utan ångest

Så har vi kommit till söndagen & den sista av mina 5 lediga dagar….

Å det som skulle ha varit 5 dagar av sömn, yoga & promenader blev det ingenting. Sovit har jag gjort. Men ångesten har förstörde mina första 2 dagar….
På midsommarafton vaknade jag dock utan ångest & kände en gnutta hopp. Å när den inte kickat in ens när klockan slagit 13, så vågade jag mig ner till mamma & pappa för midsommarlunch. Det blev en supermysig midsommarafton….
Å om ångesten valde att utebli av egen kraft, eller för att jag faktiskt drack ett par glas vin & en nubbe tänker jag inte spekulera i…

Jag fick till & med 3 nattgäster med mig hem! Robin, Belinda & Theo valde att sova kvar, så dem fick jag rå om lite extra. De gav sig av vid 12-snåret igår för att fira Belindas pappa som fyllde år & kika på fotbollen med hennes familj.

Å jag, jag hejjade på mig själv för att jag inte hade någon ångest igår heller…. men däckade i soffan typ 45 minuter efter att ungdomarna gett sig av. Sedan varvade jag ett par timmars sömn, med typ 30-45 minuters vakenhet fram till fotbollen. Å vilken gastkramande tillställning det blev! Vi gjorde en grym insats på alla håll… men tyvärr blev det ett dråpligt slut. Nu är det bara att ladda om för Mexico.

Men efter fotbollen var det tack & godnatt igen!
Å jag har sovit som en klubbad säl fram till kl 9.30 idag! Jag känner mig faktiskt något piggare & skall nu försöka hushålla med den lilla extra energi jag känner idag. Så tror jag skall sikta på att städa & byta lakan i sängarna.

Kram på er.

 

Ny vecka & jag är ett vrak

… jag andas, alltså är jag.

OK, det kanske var lite överdrivet… men mitt bakslag är verkligen massivt just nu. För första gången på mer än ett år, så har jag fått medicinera för min ångest flera dagar i rad. Så jag längtar sååå tills imorgon när klockan slår 17, för då går jag på ledighet & skall inte jobba något mer denna vecka. Det betyder FEM dagars ledighet. 

Fem dagar att göra vad jag vill, gå & lägga mig när jag vill, gå upp när jag vill… inga ”måsten” & ”borden”. Å så ska det få bli… för jag behöver det sååå mycket just nu. Det är lite så att jag önskar att det var fråga om 5 veckors semester & inte 5 dagar…

Jag har krig med mig själv minst en gång i timmen. Å jag kommer på mig själv med att ta ett djupt andetag in, fylla lungorna för att sedan sakta (& tyvärr inte ljudlöst) låta luften sakta pysa ut mellan läpparna.
Jag gör detta automatiskt för att det ibland inte känns som om jag får tillräckligt med luft. Det är inte så att jag känner att jag får en panikattack, eller att jag skall kvävas.. utan mer som om jag inte andats tillräckligt ”djupt” på ett tag. Å det faller ju på sin naturlighet. Är man stressad, så tenderar man till att andas väldigt ytligt…

Något som faktiskt funkar hyfsat tillfredsställande är min vardagsmotion. Jag krigar på med att få ihop mina 12000 steg per dag & det går över förväntan. Men jag har bra draghjälp i syrran & det faktum att jag får passa Theo (Robin & Belindas hund) ibland. Det gäller att klappa sig själv på axeln även för de små sakerna. Maten är det si & så med, men jag ger mig själv tålamod med den & försöker att inte fokusera så mycket på vad jag äter, utan på att faktiskt äta regelbundet.

Jag vet sedan min förra resa att jag utan att tänka på det, kommer att välja mer hälsosamma alternativ när jag hittar en smula balans… Så just nu får det vara vad det är… det är ändå grundstenarna som betyder något för att det skall bli stabilt!

Mina grundstenar just nu är: 
1. Sömn
2. Äta regelbundet
3. Vardagsmotion

Nu skall jag ägna mig åt grundsten nr 1 – Sömn!

Natti natti