Ny vecka…

Å denna vecka är det full fart på jobbet. Men jag & Systeryster promenerade hemifrån redan 06.40, så vi var där strax efter 7. Vilket alltid är skönt när det varit långhelg.

Men döm om min förvåning när jag redan halvvägs in i förmiddagen hade kommit ikapp med mitt jobb. Det kändes så skönt!
Så jag gjorde upp med chefen att jag får va på jobbet till 7 för att försöka gå hem kl 15, för att få lite längre ”efter jobbet tid”. Det för att känna att jag får den återhämtning jag behöver, både i form av en stunds vila, lite sysslor + en kvällspromenad/ lite yoga.

Idag kom jag från jobbet kl 15.30 & gick inom ICA Maxi för att köpa lite crème fraîche till den torskrygg jag tänkt laga till middag. Så jag var hemma 16.15 & bara de 45 minuterna kändes som en hel evighet… så det blev faktiskt 20 min powernap på soffan.

Sedan var jag kallad till ett möte via Skype kl 17.30, så jag loggade in & var med. Å när det var avslutat, så kastade jag in fisken i ugnen & preppade en sallad.

Kl 20 mötte jag & syrran upp pappa för en kvällspromenad. Mamma var lite hängig, så hon valde att vila, vilket var klokt. Men vi andra 3 gick 7 km & pratade om allt mellan himmel & jord. Det blev lite allvar, men massor av skoj & skratt. Så himla mysigt!

Det är en riktig lyx & ynnest att ha familjen så nära att man kan mötas upp för en enkel kvällspromenad!

Nu har jag duschat, plockat undan & krupit i säng… hoppas vakna med ytterligare lite energi imorgon, för att göra om dagen idag.

Suss gott med er

Vilken härlig kväll för en kvällspromenad!

Det tog emot…. & länge satt latmasken & undrade om vi inte kunde sitta kvar i soffan & slötitta på TV. Kanske kunde vi köra en stund på motionscykeln sen??

Men nä… nu har han retat upp lusten & viljan tillräckligt länge. Så de slog näven i bordet. Så kl 20 fyllde jag en flaska vatten, bytte om till träningskläder & proppade öronen fulla med härlig musik… & så bar det iväg….  ut i den härligt ljumna sommarkvällen… den första biten på asfalt var tung & grymt flåsig. Men så snart jag kom ner i skogen, så kände jag att; så här…. så här skall det vara.

Jag ignorerade den högra ljumsken som gjorde ont. Det knäpper i den när man tar ut stegen & känns som om det är något som skall ”hoppa på plats” igen.  Å hela kroppen fylldes av lugn & harmoni trots att jag höll ett högt tempo. Så när jag kommit genom allén, var det nästan så jag bestämde mig för att öka på den tänkta rundan & gå 9-10 km rundan istället. Men jag hejdade mig…. inte ta ut mig nu!!

Utan en lagom runda på ca 1 timme ikväll, så kommer jag att vilja ge mig ut en timme imorgon åxå. 😉 Det gäller att lura sig själv… hi hi hi. Så jag vek upp för den låååånga & seeeeega grusbacken istället. Å det var nog bra det! För när jag skulle upp för min sista mördarbacke hemåt, så var den avstängd p g a bygget av den nya tunnelbanedepån.  S

å det blev att vika av höger upp för den låååånga & seeeega backen upp förbi mamma & pappa istället. Vilket utökade min runda med ca 1 km i slutändan. Så skönt att ta ut stegen upp för backen. Jag riktigt kände hur det brände i rumpan! 

Endomondo visade på 5,64 km PW, på 53 minuter. Å 691 brända kalorier! Inte illa va?

Nu blir det dusch, lite kvällsrothé & sen sängen…  Hoppas orka upp för att se slutspelshockeyn ikväll. Det kan va sista matchen!! Kommer väl att vara ett vrak på jobbet imorgon. Men det får det vara värt i så fall. 😉

Kram på er.