Att ta sig upp ur svackan & hitta balansen igen…

Hej igen… 

Å förlåt IGEN för att jag varit frånvarande. Men det har varit en del att stå i + att jag måste erkänna att jag varit i en liten svacka… 

Jag vet inte varför jag snubblade över den, men helt plötsligt var motivationen till mina PWs borta, det spelade lixom ingen roll hur mycket solen sken, eller vilket härligt humör jag än var på… Skorna kom lixom inte på, dörren gick inte upp & jag kom aldrig iväg. Å då har det åxå blivit lite si & så med mat & dryck…

Men nu måste jag ta nya tag. Jag har förlikat mig med svackan…. det var den första, men säkerligen inte den sista. Nu är bara frågan hur mycket den ”förstört”, i form av eventuell viktuppgång. Det får vi veta imorgon tisdag… *skräckslagen*

Å så måste jag hitta någon bra strategi för att undvika att den blir lika djup nästa gång. 😉

Å detta med att det varit en del att stå i…det måste jag ju hitta råd för åxå. Det måste finnas tid både för familjeliv, arbetsliv, TV-tid, tvätt- & städtid & träningstid. Ja, vilken tid det än rör sig om… jag måste bara finna rätt balans. Hitta ett skönt flow…. & följa det. Det kan väl inte vara så svårt?

Det är bara så många måsten…. måsten som gör att dygnet tar slut alldeles för fort när man är singel. Jag skall handla, laga mat, städa, tvätta bilen, träna, hämta Robin efter sena träningar, umgås med vänner, jobba, rensa ur förrådet, ta fram utemöbler & grill, besiktiga bilen, ta in offerter för att ta reda på vad det skulle kosta att göra i ordning badrummet, gå på utvecklingssamtal i skolan med Robin, stötta André i jobbsökande, betala räkningar, byta glödlampor, måla taket i köket & få upp fondtapeten…. ja ni ser… listan är rätt lång om man börjar tänka efter. Jag säger inte att det på något vis är jobbigt. Å det för att det var så länge sedan jag delade sysslorna med någon att jag inte kommer ihåg hur det är att ha hjälp…. 

Anar att jag därför kommer att göra allt av bara farten även om jag skulle träffa någon hi hi hi. Visst kan man be om hjälp åxå. Jag är dålig på det, det erkänner jag… jag börjar mer & mer luta åt att ta in hjälp med städningen utifrån. Ha någon som kommer & storstädar varannan vecka… det skulle nog frisätta lite tid. Jag är ju rätt petig när jag storstädar & kan börja peta i minimala saker & blir dessutom sur om jag inte kan städa hela lägenheten på en halv dag & om det sen ligger grus någon annanstans än på hallmattan dagen efter. Stört, jag vet… men försöker jobba på det åxå…

André åkte till sin pappa idag. Robin ville stanna en dag extra för att kunna umgås med sin tjej. Det innebär att jag inte behöver jäkta hem för att laga mat på kvällarna denna vecka. Så imorgon blir det ett efterlängtat besök på gymet efter jobbet! Skall bli sååå kul. För jag har verkligen längtat efter gymet. 🙂

Nu är klockan sent & jag måste sussa om jag skall ha någon som  helst hjärnverksamhet imorgon. 

Lovar att säga hej här imorgon igen. 

Puss & kram Pernilla

Bild

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s